Magiska mainstream-låtar från det gyllene 80-talet

Jag kommer ihåg några låtar från barndomens tider i det gyllene 80-talet som har fastnat i mitt minne, som är mainstream. Jag får associationer till tidsperioden 86-88 den vitgråa lågisbyggnaden och doften av färsk skolmat i trappuppgången, skolgård, fredag och "roliga timmen" och neon&pastellfärger, samt minidisko, då jag hör vissa låtar. Dessa låtar är:

Sandra: Maria Magdalena

Modern Talking: You're my heart, you're my soul

Belinda Carlisle: Heaven is a place on earth

Laura Branigan: Self Control

Cutting Crew: I just died in your arms tonight

Nena: 99 Luftballoons

Robert Tepper: Angel of the city

Och jag skäms inte över att det ger mig bra minnen från 80-talet dessa låtar, och att dom är bra. Det känns nästan som en tidsmaskin till barndomen att lyssna på dessa låtar, då man mycket sällan annars har lyssnat på det. Främst då de kommit på radion någongång, men nyligen lyssnade jag på dessa låtar i youtube och blev ordentligt nostalgisk. Speciellt på Sandras Maria Magdalena var det jättelänge sedan jag lyssnade på senast, och den kickade mig rakt tillbaka till lågis! En magisk låt till den oskuldsfulla lyckliga barndomen. Då man inte förstod hur vansinnig världen är, och då man trodde man skulle så småningom bli en "normal" vuxen. Men skit i det. Jag vill inte ens vara en "normal" vuxen i denna uppfuckade värld. En stadigvarande brud önskar jag dock, men det har ju inte med saken att göra.

Jag är romantisk, för jag har b.la. alltid tyckt att egentligen borde man hitta en brud, och ha henne för hela resten av livet. Men ni vet. Inte så enkelt det nuförtiden mer med all hollywood-propaganda etc. :)

Och fast det ibland kändes som att man även som liten skulle ha varit ensam i världen (som alla väl känner ibland) och vår svarta katt skulle ha varit den ända som älskade mig, så har jag nog haft helhetligt sätt en lycklig barndom med hyggliga föräldrar, fast jag inte alls är som dom. Jag är jag, en unik person. Inte ett mishmash av mina föräldrar först och främst. Det är inte riktigt SÅ enkelt det med gener :)Har allteftersom jag blev vuxen kommit till insikt om att vad jag lärde mig om världen hemifrån och från skolan, är i det stora hela fel. Men lycklig är den ovetande, som det heter.

Belindas låt är glad och "sprödig" även Nenas 99 luftballoons. Laura Branigan är energisk, Modern Talking's my heart, my soul och Cutting Crew's I just died in your arms tonight är romantiska, medan Robert Tepper's är typ en 80's machosnubbe som kör runt i stan och charmar på brudar medan neon-solnedgången lyser. Som jag ska göra då folkis börjar, haha skämt å sido =) Romantiskt på ett mera sexxx sätt, kanske. Men alla är de magiska 80's låtar. Fast jag hörde Angel of the city första gången februari-90 då jag såg på Cobra första gången. Men det är en stark vind ur det glada 80-talet samt även 1990 innan laman, då det fanns framtidstro.

På tal om att köra, så då jag några gånger varit och hälsat på mina föräldrar och lämnat bilen på gatan nu i sommar så har jag vid 3 olika tillfällen från köksfönstret sätt en brud som kommer gående, och alltid ser på min bil på ett sätt som jag inte tror jag misstolkar. Hennes blick sneglar mot den liksom och hon vickar lite (omedvetet?) sexigt med kroppen då hon går förbi den. Liksom typ "Vicious Cat"-aktigt, eller hur man nu ska beskriva det. Typ att hon tänker att "Det måste vara någon tuff kille som har dendär bilen. Jag skulle vilja åka i den med honom" Ibland känner man intuitivt vad folk tänker.

Om hon skulle se mig köra i den skulle hon få slag över hur ful jag är :P Haha, nånejnej, detdär var ett stort skämt! Eller som en gammal tant sade åt mig i vintras på jobbet då jag var i kassan: Hei, kaunis poika! Sedan sade hon: Voi anteeksi, meinasin unohtaa.. tytöille saa saa sanoa että ovat kauniita, muttei pojille Haha, jag var "poika" i hennes ögon =)

Min bil är stor och flott, men ser ut som en typisk "amisauto" Inte undra på hon fick Pavlov's reflex bara av att se på bilen min =) Missä olet, paha poika? kanske hon tänkte. Hon skulle se mig i solbrillor och mina svarta boots, doftandes manlig duschtvål. ;)

På tal om Pussy Riot så är det inte fan något punkband. Det är bara en trojansk häst för att få in feminism och annat PK-strunt till Ryssland. I fängelse bara brudar, hushus! Är det inte väldigt paradoxalt att punken är så regimtrogen ofta nuförtiden och varit länge, fastän det aldrig varit meningen? Att inte bry sig om hur folk gör eller ser ut, som den ursprungliga meningen var, är lite annat än att göra ett politiskt korrekt vapen av den.

Allt var nog mera True förut. Fast jag aldrig personligen lyssnat på Hanoi Rocks så var de mycket mer trovärdiga rockers då de 1980 flyttade alla till sthlm och levde på att tigga pengar samt spelade på kvällarna. Där var det ingen "lärkullism" där överklass-ungdomar leker rockstjärnor och mamma och pappa betalar alla deras dyra Fender Stratocaster/Telecaster-gitarrer etc. och betalar deras studier i elitistiska skolor som Lärkkulla-som lär ut att tekniken och hur skickligt man spelar är allt och att känsla är ingenting. Inte förstår dom sig heller på t.e.x Riistetyt i Lärkkulla alls.

Eller som Riistetyt's sångare Lazze , Finlands antagligen första HC-punkband, vad HAN gjorde 1982, Han var efterlyst av polisen och arbets och bostadslös. Inget socialskydd eller något. Säga vad man vill om hans bravader, men han var mycket mera TRUE än någon nutida PK-vänster "punkare" med feministiska värderingar och som hatar sannfinländare-och är bara en politiskt korrekt marionettdocka en regimens s.k. nyttiga idiot, fast han tror han är protest. Lazze var liksom punk PÅ RIKTIGT.

Anyway. Jag köpte Riistetyts första skiva på cd-nytryck. Originalet köpte jag februari 1993 då jag var i hesa och köpte skivor. Men såhär berättar han b.la. i cd-pärmen om sina bravader 1982 en TRUE hate hc-punker:

Tänä kesänä (1982) soitettiin ensikerran Puntala-Rockissa ja voitettiin jotkut bändikisat ja tienattiin treenimesta Kuljun työväentalolta. Mulla kesä oli helvettiä jatkuvasti kyttiä paetessa. Parhaimmillaan perässä 4 kyttäautoo ja pari prätkäskoudee. Eli aika oli hektistä tämä legendaarinen kesä

Lazze var nog ingen separe och onormal nörd, då han vågade leva utanför samhället. Riistetyt spelar ännu. Dom har varit även i brasilien på turne var det 2003 eller något, brasilien var ett av länder som uppskattade bra finsk hc-punk. Även Max Cavalera har skrytit om hur bra gammal finsk hc-punk är. Finsk hc-punk var på det sättet lite som norsk blackmetal var i början av 90-talet tio år senare. Kultförklarat från första början. Om det var hc-punk från Finland så var det extra bra och en speciell mentalitet i det. Precis som norsk bm ansågs ha och hade till stora delar en genuin känsla i början av 90-talet.

Jepps. Det om det. Min semester är slut så jag är i jobbartagen igen. Unghh. Kanske måste gå och sova soon. jobb, jobb, jobbelijobb....

Karisnattdrömmar och dröm om gammal skola&en f.d. skolkompis

Ja jag har drömt så långtråkiga, gråbleka drömmar på sistone. Knappt att det hänt eller att man minns annant än tråkiga fragment ur sina drömmar då man vaknar på morgonen. Men för några nätter(mornar) sedan drömde jag en tydlig dröm.

Jag minns att jag innan Karisnatten -95, nu då nu Karisnatten är aktuell imorgon, drömde några mornar om Karisnatten. En dröm var att jag var nere i bangården och en ny Leevi and the Leavings-låt spelade "Vakosamettihousuinen mies" (Den spelade på riktigt, för jag hade klockradio dessa tider, vaknade inte av den direkt, musiken trängde in i drömmen. Man hörde bara Gösta Sundqvist som sjöng: ROCK, RAUHA JA RAKKAUS, ME SITÄ TÄYSILLÄ HOILAILTIIN, JA USEIN MENI KORTSUJA KOKO PAKKAUS KUN MAKUUPUSSISSA TOILAILTIIN

Så kom en käring som jag var klasskaveri med i högis förbi. Hon hade en stor flaska med brännvin+blandis. Sedan skulle jag fara hem "och äta" och sade åt kaverina att dom ska vänta på mig i bangården. Sedan mörknade det medan jag gick hem (Sic!) och blev natt. Mycket konstigt, då jag bara bodde c. 1 km från bangården. Vid korsningen mellan ekenäsvägen och kilavägen, där man vänder in mot centrum, så vände det in en bil med samer till karis centrum. De hade riktigt samiska nationaldräkter på etc. Jag såg det helt tydligt fast det var natt =D

Sedan drömde jag en dröm vid samma tider om att det var Karisnatt och mörkt. Jag satt bara hemma utanför på gården och såg då en snöboll kom rullandes på marken bakomifrån hörnet. Innan Karisnatten-96 så skämtade jag om att kanske jag ska bli hemma i år och sitta vid hushörnet och vänta på snöbollen =D Sedan drömde kaverin ännu till om att det var Karisnatt och han var ute i ängen nedanför stadshuset. Så kommer det en stor snöboll rullandes nerför den lilla backan bakom stadshuset, och jag är inrullad i den :P Det såg säkert helt inva ut =D

Konstigt. Samer och snöbollar. Som att drömmen ville berätta att det var nåt kyligt med Karisnatten. Någon symbolik var där helt klart. Undrar vad Jung skulle ha sagt. Det hade nog något att göra med Karisnatten-94 då jag blev lämnad ensam då kaverina int orka vänta på mig då jag såg på Autovaras, och for med nå brudar ti stan istället. Det var något dystert och melankoliskt att sitta hemma i sitt rum och dricka Lapin Kulta och lyssna på musa, b.la. Paradise Lost, medan man inte ännu hade beslutat sig att ska ja gå ensam ner till stan eller ej? Till sist gjorde jag det, efter 4 Lapin Kulta, den femte tog jag med mig, men kastade ju i braklet ett stycke innan bron efter jag hade druckit hälften.

Morgonnatten till onsdag drömde jag däremot en traditionell dröm, och inte bara något vagt och gråblekt. Jag var tillbaka till en skola där jag engång i tiden studerade. Vi satt i datasalen , vid datorerna och jag talade med en kille jag inte sett på 10 över år nu, som gick på samma klass. Senast såg och pratade jag med honom maj-02 i Alban. Jag talade glatt med honom och skämtade. En brud som jag lyckades tora bort all "gamal klasskaveri" mentalitet med för 5 år sedan såg jag i ögonvrån att hon såg mot vårt håll på sidan om typ att hon tänkte att "hur går munnen på han sådär nu mittiallt?" Sedan slappnade hon av då hon märkte att jag inte har nå traumor av gamla händelser, eller någon avsikt att flirta etc och började tala med mig och klasskaverin lite grann.

Sedan sade hon, dock utan att vara arg, att det är nog lite onödigt att du rackar ner på finlandssvenskan (då jag ju tycker att finlandssvenska brudar är kranttugare än finskspråkiga och att finskan är ett vackrare språk än svenskan etc. Att int tror hon nu att det förhåller sig på det sättet som jag säger. Så börja hon och några andra forna klasskaverin därifrån att sjunga Modersmålets sång i datasalen. Dom sjöng alla och så vaknade jag så småningom.

Det var positiv känsla då jag vaknade,för jag vet ju inte alls hur hon skulle vara på riktigt. Kanske hon bara skulle be mig dra dit pepparn växer eller totalignorera mig, men jag vet inte. Förståeligt isåfall då jag torade mig i tiderna. Men jag tycker att man ska glömma och gå vidare. Det ger bättre fiilis för alla parter. Och det enda som jag personligen önskar är att den "gamla klasskaveri" mentaliteten skulle återvända, så att man tex skulle kunna växla några ord som folk med varandra, ja, folkligt small talk- om man någongång syns t.e.x i ekenäs eller nåt.Ingenting annat. Inte är jag ju någon dum åsna heller, som skulle bli besvärlig, eller tro något konstigt.

Nåja. Något dramatiskt är ju inte detta på nåt sätt =) Det är nu bara såhär här i vuxenlivet. Jag är ändå ingen alien, haha. Skrev säkert något dumt med+att jag erkände att jag lite tyckte hon var lite snygg, men jag har utvecklats under dessa 5 år. Skrev nåt om att hon uppträdde kallt engång år 2000. Det är främst det jag skäms som fan över nu att jag skrev samt att jag skämtade att "jag kände mig utvald!" Fastän det bara var ett dåligt skämt. Hah! Jag skäms så kallsvetten dyker upp nu då jag tänker hur weirdoaktigt skrivet det var, men 5 år har gått som sagt och man ändrar sig. Lite harmar det att jag inte visste bättre än att förstöra en bekantskap på detta löjliga sätt dock. Det är jag lite ledsen över. Men som man bäddar får man ligga. Gör om, gör rätt säger jag åt mig själv.

"Att fela är mänskligt" heter det ju. Även om det harmar så är det inte HELA världen =)Sori! Skulle jag ha lust att säga åtminstone. En tuff brud, som våga säga vad hon tyckte minns jag av henne iaf. m.ao. positiva personlighetsdrag. Har aldrig dock tänkt tanken på att "påka", 100% ärligt.

Från sakt till tredje. Åbo tågstation är psykedelisk! Det finns ett litet svart lok som leksak vid aulan. Alltså en sådan som ungarna leker i då man sätter i pengar, samt en psykedelisk, surrealistisk klocka uppsatt på väggen. En gammal klocka. Har glömt bort hur psykedelisk station det var =)Jag brukade stiga av och på i Kuppis då jag brukade vara där förritiden och se på nå band, då jag hade kompisar som studerade och bodde i studentbyn. Då vi for till sverige alltid om somrarna då jag var liten, så brukade vi fara via Åbo med tåg. Alltså tåg ti Åbo och sedan över med båt. Då morsan är sådan sverigefreak.

Jag mindes mittiallt en psykedelisk dröm jag drömde kanske som 10-12år. Det var en psykedelisk lördag i typ slutet av september/början på oktober. Det var alltså passlig temperatur. Det var mulet, men regnade inte. Klockan kanske var runt en 12-13och jag skulle fara till Åbo. Jag gick gåendes längs Vagnsgatan, det kom en blå truck körande, en sådan som brukade finnas i bangården förritiden. Sedan då jag steg på tåget, och det långsamt började tsukka iväg mot Åbo.

Då kom det då jag såg ut i fönstret från Åbohållet en massa blå gammalmodiga lok tsukkandes emot på andra spåret. Alltså lok i stil med "Lilla Loket" i Fiskars, bara att dom var blåa. Man hörde bara *TSUK!TSUK!TSUK!TSUK!TSUK!TSUK!tsuk!tsuk!tsuk!
* *TSUK!TSUK!TSUK!TSUK!TSUK!TSUK!tsuk!tsuk!tsuk!* *TSUK!TSUK!TSUK!TSUK!TSUK!TSUK!tsuk!tsuk!tsuk!* *TSUK!TSUK!TSUK!TSUK!TSUK!TSUK!tsuk!tsuk!tsuk!* då de en efter en tsukkade i full fart förbi på andra spåret åt motsatt håll. Det var verkligen psykedeliskt!

Sedan drömde jag mittiallt hösten-98 att det stod ett litet blått lok i bangården =D

Jeesh. Lucid-dreaming är niiice! Karisnatt i moron. Let's see what happens...kanske ut på ängen med pussikaljat med sig :-D Haha, skämtåsido. SÅ ungdomlig är jag inte att jag skulle sitta där bland alla fjortisar.

Bye until nästa inlägg. Blått, annars likadant.

Wolves, Honey, Wolves

A peaceful walk in October's rain
has come again
A drop of blood to call the hunters
you are the pray

Do you remember the nights we
walked these lovely fields?
Where the dead roses grow
and it rains blood down here
On this valley of mysterious
red waterfalls
The only thing to hear is the
wolves cry that shatter the still

Every night, every day
Every fullmoon we came down here
Every night, every day
Every fullmoon we lived your dream

A peaceful walk in October's rain has
come to it's end
No more nightly hunts, no winds will blow
No wolves eyes glow

-Legenda/ett "gloomy" death/doom-metalband från 90-talet som jag lyssnade på under oktober-november tider-97 väldigt ofta. Kind of vacker lyrik. Det har regnat så mycket nu så man tror snart det redan är oktober, eller att vi gått tibaka till sommarn 1998 =D

Ska skriva mera nåt tag, in the meanwhile, kolla in detta clip ur en Kaurismäki-film. Denna snutt borde man visa vid någon raggningskurs för ungkarlar, eller "Bli en Alfa"-kurs, som ett praktexempel på hur man INTE ska bete sig med kvinnor man är intresserade av! Kolla in hur han sätter sitt intresse-objekt upp på en piedestal. Man börjar nästan må illa. Många "snälla" män är passivt aggressiva av sig, eller annars bara weirdon på ett negativt sätt, men denna man lärde sig som tur är i slutet av filmen att vara lite mera Karl.

Nu ska ja hämta pizza

http://www.youtube.com/watch?v=2kEvdTpQZog

"Araya skrattar ren då ja skjuter på Testament!"

Jåå alltså jag mindes våren -91 då en kaveri va hos mitt så hade jag en Slayer affisch under en Testament affisch i mitt rum. Araya skrattade mot kameran i affischen. Alltså sångarn&basisten i Slayer. De såg annars vilda ut. (Jag tyckte då jag hängde upp bilden 1986 på väggen att det såg lamt ut då han skrattade, men sedan läste jag i alla musiktidningar "Stara" och "Megastar" och dylika, finskspråkiga 80s tidningar jag köpte då jag var med farsan och handla i Market Bergman. Morsan köpte inte dylika tidningar åt mig, men farsan hade ingen skillnad. Nå, jag läste i dessa tidningar typ att Slayer är jjjJÄÄÄTTTTEHÅRT! Då tänkte jag juh att de int kan va nå lamt int, fast Araya skratta istället för att se arg ut =D)

Sedan tog kaverin min knallpistol och började skjuta mot Testament planschen (utan knallar dock) Och sade just vad jag har som rubrik i detta blogginlägg. Det lät komiskt :D

Juttun var den att jag och kaverin var arga på Testament för att deras då nyaste skiva "Souls of black" var i vårt tycke så lam. Jag bandade den faktiskt på kasett dessa tider. Borde faktiskt köpa den på cd eller lp och ge den en andra chans såhär på äldre dar. Fast den bästa Testamenten nog alltid kommer att va deras första The legacy.

Kommersiell "verkkarthrash" som senare Testament och Anthrax har jag aldrig tyckt så mycket om. Visserligen har Megadeth alltid varit kommersiellt, för att inte tala om (även gammal) Metallica, men jag diggar deras tidiga musik ändå. Men jag ÄLSKAR sktigare och okomersiellare gammal thrash som Destruction, Kreator, Darkness, Nuclear Assault mfl... det är skillnad att tycka om och älska :D

På tal om musik så ska även den andra Neptune Towers skiva komma ut på nytryck. Den låter basically som en gladare version av Klaus Schulzes första skiva Irrlicht. Om den första NT var deep space, så är den andra NT skivan och ger en mer Cold, desolate space-fiilis. Jag köpte den ursprungligen oktober-95. Och det bästa är att NT nytrycket av andra skivan som kommer i augusti är att det är fyra bonusstycken från en tredje NT skiva som aldrig gavs ut!! Det är HUIPPU! För jag har ända sedan JANUARI 1996 vänta på att få höra hur denna tredje skiva som aldrig gavs ut, "Space Lab" skulle låta. Jag väntade på den back in-96 i månader, tills jag läste att den inte heller skulle ges ut. Jag har i alla dessa år dock hoppats på att den skulle komma ändå, så detta är en glad nyhet. =D

Och jag har väntat på det i 16 och ett halvt år. Ett "litet" tag.

Fast det känns lite surrealistiskt med gamla minnen, då jag ju var en annan människa då, i mångt och mycket. Sinnets Evolution och REVOLUTION ska man inte underskatta.

Den vackraste bruden jag sätt i mitt liv var från Kiuruvesi. Sådana ENORMT stora blåaste ögon jag någonsin sett! Och behövde knappt nåt smink heller. Naturellt mycket vacker. Och brudar från savolax är kvinnligare och sexigare annars också. Jag har efter det fått en absolut förkärlek för savolaxiska brudar. Finskan är dessutom ett vackrare och mångsidigare språk än svenskan, och alla finskspråkiga brudar är tolerantare och mer jordnära än de flesta finlandssvenskor, som är lite förmer och lite förnämare och snorkigare än alla finskspråkiga brudar. Tyska soldater som var här under fortsättnigskriget tyckte ju också det.

Men de tyckte bra om finskspråkiga brudar. Så kvinnotokiga som friska karar e, så inte kunde ju de tyska soldaterna ha fått nåt vidare bra intryck om finlandsvenskor då de tyckte att de var "för förnäma". Jag har faktiskt fått mer sex från finskspråkiga brudar än av svenskspråkiga, fast jag har haft mer kontakt med svenskspråkiga. Ännu ett bevis på att finskspråkiga brudar är tolerantare och mer jordnära än svenskspråkiga.

Och tycker någon att jag är dum då jag skriver detta så fine. tyck bara. Rulla fast kullerbyttor om det lättar, men finskspråkiga brudar är bättre för det. Hehe, jag har fått höra engång att jag är en "hyvä hurri" sådär med typ en klapp på axeln av någon 190 och väldigt bred hormonbodare, som inte annars tyckte om finlandssvenskar alls :)

Jag tycker faktiskt om svenska språket också. Inga tvivel om den saken. Men finskan har och kommer alltid att vara en del av mig och i mitt hjärta. Jag kan inte tolerera fördomar mot finskspråkiga. Så är man ju 25% Savon jätkä med, då min fammo var därifrån och "purfinne" :) Hela hennes släkt är de flesta bönder&torpare från Savolax sedan 1500-talet. Vi har släktforskat. det finns även finskspråkighet från fafas sida. Morsans släkt är helt svenskspråkig.

12.7-1990. Det var första gången jag träffade en kaveri jag inte sett sedan sommarn-90, då han flyttade till sverige med familj då. 1990 var lite som 1988 ett jättelyckat år. Man var inte så gammal så pubertetskrångel och traumor had kommit igång, och inte alltför ung. Hela världen var öppen och det kändes som om en enorm rebellisk frihet och "tuffhet" väntade på en. Vi gjorde ganska mycket fanstyg denna sommar i Tallmo :)

Vi var som Måns, Bill&Bull jag en kaveri samt han. Han var född -77 men gav intryck att vara 15 minst, så vi respekterade honom som fan. Engång så tog vi två liter cokis från ett källarförråd. Eller han gjorde det. Jag och den andra kaverin"Bill&Bull" höll vakt, medan man bara hörde från hönsgallerförrådet hur han slog upp ett lås. Man hörde bara till korridoren ett metalliskt "kling-kling-kling-kling...kling-kling-kling-kling-ljud :D

Sedan tog han två liter cokis och vi for iväg och drack upp cokisen :D Hans farsa had suttit i fängelse, och han planerade hela tiden att göra inbrott pojken själv som 13 :D Ganska ironiskt att hans morsa had funderat efter jag hade varit hos dem att vad jag är för en "huligan" :D:D Nå, brudar som inte tycker om Bad guys kanske tänker så. hahahahhahah. En viss ironi.

Sedan förbjöd morsan mig från att vara kaveri med honom. Höh =/ Det var visserligen efter att de ringde till mitt 2 på natten och morsan svarade. Sedan sade hon att jag sover (vaknade själv av att det ringde och kom upp) Så frågade hon förvånat: Vem e de? Så hade dom sagt "Revahåle!" Och morsan blev arg som en svärm mördarbin :D

Fast jag var kaverin med dom ändå i smyg. Jag var inte med då, men de hade farit upp till ena kaverins mommos vind, och försökt stjäla någo vapen som hans mofa hade stulit med hem från kriget och gömt på vinden. DÅ blev det ett ramaskri :D Kaverins mommo hade sett mig och undrat om jag också är en "paha poika" :D Då hon tyckte att kaverin jag inte sätt sedan 1990 är det. Jag var kaveri med dom typ varje dag tils slute av augusti-90 då han flyttade ti sverige.

Alltså vittu ja minns engång just vid augusti-tider(skolan had börjat. Jag var i 7;an i högis. JÄTTESTOR och tuff Metallica och Stone-diggare :D)
så var vi utanför Säästö-Pörssi. Just han som flyttade sedan for in via bakdörren och kom utspringades med en pack med 50 gröna Big Still Drinks (en sorts trip-aktig dricka som fanns då) Jag ropade spontant; VOI VITTU ******, DU E GALEN! Han bara skrattade. Sedan sprang vi så fittan till pumpis. Man hörde sirener av nåt uttrycknings-fordon. Jag fick snutnoja och sade, hör: snutana! Han som flyttade ti sverige sade: Ja hörde nog!! Han kastade förpackingen med Still Drinks i braklet i snutnojan(fast de knappast va efter oss heller :D) Sedan for vi under landsbron och han sade att här är vi nu och gömmer oss en halvtimme! Livet lekte och det var JÄTTEspännande! 1988 och 1990: Never varit med om mer spännande år!

Sedan mot kvällen så for vi efter drickan och drack :D Så for jag hem.Pärona var inte alls nöjda, för jag sade aldrig vart jag gick efter skolan och var hemma runt en 20-tiden oftast. Inte nå sent men ändå. Jag for int hem ens efter skolan först, utan direkt ti Tallmo och äventyra med mina Bad guy-kaverin:D Det tog slut i slutet av augusti/början på september 1990 =/

Fast han hade en moral som lyste igenom honom denna kille. Han sade b.la. att man aldrig får slå flickor. Så någon tölp var han absolut inte. Många kriminella förstår detta mycket bättre än tavisar. Och oavsett hur irriterad jag blir på kvinnor, och hur ironisk jag än är, och hur jag än kan tycka att de är som förvuxna barn-så håller jag till 100% med. Kvinnor slår man bara inte.(det var några i finska skolan som han gick som hade gjort det.) Han var själv tvåspråkig, men talade svenska med oss.

Det är mest tavisar som sjunker så lågt så de slår kvinnor, inte kriminella. Det tycker jag mig ha märkt. Oavsett, det var en fin sommar. Undrar vad denna kile gör nuförtiden? Hörde iaf att han var i Dragsvik 1997, men vet ingenting om honom mera. I wish you luck anyway, pal. Den andra kaverin som jag var med flyttade till Åland 1991. Honom såg jag senast på Karisnatten 1995, full som en kaja, spydde som fan ute på ängen nedanför stadshuset :D

Sedan vittu minns ja karisnatten-94 då det va överensskommet att jag skulle träffa några kaverin vid finska högis slöjdal klockan 21 efter att jag hade sätt på den sista delen av Autovaras-serien. Då jag for dit var där inte en kotte. Jag blev fittiger så satan och for hem tilbaka och börja dricka Lapin Kulta i mitt rum. Jag satt på musik, jag lyssnade b.la. på Paradise Lost's tredje skiva Shades of god och kände mig arg och synkkä medan jag drack Lappe direkt ur flaskan. Efter 4 lapin kulta så tog jag den femte flaskan med mig och strövade in til stan. Jag kastade flaskan i braklet då jag gick efter jag hade druckit hälften. Jag diggar ännu denna skiva. Speciellt låtarna Mortals watch the day, Pity the sadness och Your hand in mine är väldigt..ska man säga känslosamma eller nåt.

Så mötte jag kaverina i Karis centrum. Jag ropade att vart fittan har ni vari?!!?!? Jag hade Deicide-skjorta på. Förklaringen kom senare. De hade gått til stan med någo brudar som hade kommit förbi dom. Dessa eviga brudar för fan. Killar bryter löften och gör vad som helst för dom... dom tyckte nog att de va skit stil att dom gjorde det, men "det var ju brudar!" brudar som gick sina egna vägar nog tydligen :D

En kaveri frågade 2 brudar minns jag sama natt: Letär ni?! Brudarna bara fnissade och sade ingenting. Jag frågade också;, jåå, letär ni?! :D Vafan, en osäker käringtokig 17-åring är ju som han är. Lev med det.

Följande dag hade jag krapula fast jag baradruckit fyraå en halv lapin kulta :D mina ögon var helt blodsprängda på moronen minns jag. En kaveri kom med sin puttrande pappa-tunturi till mitt på morgonen lite efter att jag vaknat. Han hade krapula så händerna darrade åt honom. Han hade kört omkring med sin pappamopo i stan, så hade han tänkt att äh, de så tråkigt så ja tror ja far hem å supa! Så had han druckit en halv flaska pöytis(pöytäviina) i hemmets lugna vrå. Sedan var vi utanför en butik och drack Jaffa och led i krapulan =D Efter knappt 5 öl i mitt fall :D Jag var så cp och sen i utvecklingen då, så ja fick krapula av så lite. hahahahahah!!!

SID VICIOUS WAS INNOCEEEENT! Jag lyssnar nu just på The Exploited :) Tror jag ska koncentrera mig på att lyssna på musik nu att jag inte somnar nu efter ett par en bira. 1994 var ocskå ett bra år kind of. Det var typ "gerillakrig" då hahahahahahhahhhahahhahhahhhahhahhhh. Blörk,. Ja får leidun här, bra att det är lite variation snart då man ska på keikka liksom.

Which reminds me. Inte det jag skrev nyss, utan det om kaverin och deras morsor. Det var en helt annan kaveri som jag var hos. Jag väntade på honom i tamburen och berättade alltmöjligt om högis och olika lärare etc. Det var somarn-91. Kaverins morsa hade suttit i köket och skrattat hela tiden åt mina storyn berättade min kompis. Hon hade frågat om jag inte ska fler gånger komma dit och berätta min "livshistoria" heh.

Förresten är jag ARG på Rune Andreassen som målade och skrev Bamse. Inte nog med att han var vänsterfjant så lagade han Vargen till evigt singel. Mrrrhhh! Eller så kanske är det ett tecken på att det går så om man inte är bad, då Vargen ju senare blev "snäll" :D Vargen borde ju ha brudar som fan, åtminstone då han var bad guy. Är det nåt att "Om du inte är politiskt korrekt så blir det inga flickvänner" politiskt korrekt hot? Hahahahahaha. Men det var en som sade att Elsa Beskow tog psilocybin, då hennes målningar är psilocybinaktiga :D Jag tror nog att Rune också tog psilocybin, för där Bamse bor så är det ju just psilocybin-psykedeli :D

Alltså här är ett clip ur den andra Neptune Towers skivan. Det är kallt och kosmiskt. Speciellt mellan 4:30 och 4:55 så är det jätteödsligt och kosmiskt samt en känsla av "Jättelångt borta" Jag får den mentala bilden i mitt huvud att jag är ensam en smällkall vinternatt uppe i observatoriet(vattentornet) och ser ut ur fönstergluggen och ser några mycket avlägsna stjärnor tindra lågt i horisonten, samt att det på nåt "överljus-aktigt" sätt kommer meddelanden från stjärnornas solsystem till radiotelefonen som åtminstone funnits däruppe. Signaler från kosmos.

http://www.youtube.com/watch?v=c3ll6DICy5E

Varför jag är anonym här (mer eller mindre)

Varför har jag inte bild på mig här? Varför går jag inte ut med namn? Är jag en ynkrygg som inte vågar stå för mina åsikter med bild? Naturligtvis inte! Förklaringen är enkel men sann: Om någo brudar som annars skulle vara intresserade av mig läser denna blogg och ser att det är jag, så säger det bara PUFF! och jag är inte hemlighetsfull på ett positivt sätt mera. Även fast jag inte berättar ALLA mina tankar här, så är det mycket jag berättar. Man ska inte öppna sig allt för brudar, då är man inte sedan alls lika spännande och hemlighetsfull (på ett positivt sätt) mera. Dessutom kan många brudar få fördomar av min blogg, brudar som ju brukar döma hastigare ut folk på de mest fantasifyllda lösaste grunder...men det är ju genetiskt. Kvinnors psyken är byggda till att söka fel hos karn, i sig är det nödvändigt, men nuförtiden bommar det ofta grovt.

DETTA är anledningen till att jag är anonym här. INGEN annan anledning finns till det. Även fast en del läsare nog säkert vem jag är.

Från det första till det tredje.. Jag var ute förra lördagen på en öl. Framför mig satt det en udda figur och stirrade på mig hela tiden. Fast jag också vände huvudet bort och försökte ignorera honom så stirrade han för det. Sedan då kaverin for ut på en cigg och då han kom in tillbaka så såg jag att han glodde på kaverin också så ögonkloten höll på att falla på golvet åt honom. Jag fick lust att fråga honom: Va glor du på, e du bäng?

Inte nog med det, häromdagen då jag var i butiken så såg jag samma konstiga kille i kassakön. Då jag packade varorna jag köpte så var det samma sak: Han stod och STIRRADE på mig. Fast jag försökte ignorera honom. Såg bort, såg på nytt, och han bara STIRRADE. Sedan då jag går bort och nerför rulltrapporna så ser jag åt vänster om han ännu stirrar. Det gör han, han hade vänt på huvudet och glodde på mig fullt.

Alltså vad fan är detta frågan om? Kan han vara bäng stup i kvarten, eller bög?! Inte fan glor man sådär på folk, det är helt enkelt integritetskränkande. Att flirta med brudar är en sak, men inte fan står man då heller och STIRRAR helt kallt på bruden. Det skulle vara extremt weirdoaktigt. Så är det ju nu då han stirra på mig som någon creepy creeping creep :P

Det har inte hänt på flera år att folk glor sådär. Ja utom en gammal käring i Tallmo, men hon lär ska ha nå fel, så henne orkar ja int bry mig om. Efter att jag visade fuck då jag körde förbi henne i våras har hon inte heller glott mera :D

Men liksom c'mon! Vad är det för konstiga fasoner att glo sådär? Kan han vara en "aspie" dvs "aspergers syndrom"? De lär ju inte ska kunna sociala koder och har oftast noll intuition gällande social smidighet.

Det finns också en annan möjlighet: Han har fördomar om mig och beter sig som en käring med fördomar, och inte som en kar. Ytterst besynnerligt är det i vilket fall som helst. Om en kar talar skit om en annan kar, så kan ha lika gärna sätta på sig läppstift och kjol

Det har faktist inte glotts såhär på länge. Förutom käringen i Tallmo då ja. På 90-talet tyckte jag att det var åtskilligt mera besynnerliga "glo-incidenter" än det är nuförtiden, där det har varit så gått som 0 på den fronten. Som ett exempel från 90-talet som är nästan komiskt i sin absurditet. Detta hände hösten 1997: Jag är hemma mitt på dagen, mittiallt stannar det en bil utanför på gatan. Jag tänkte att nå vem kom nu då? Så då jag ser ut ur fönstret så är det en käring i 40-årsåldern med hysterisk uppsyn, som typ en alien som fått ström som glor på mig. Kanske det VAR en alien! :D Hon reagerar ungefär på samma sätt som att jag skulle ha börjat strippa för henne. Sedan kör hon iväg.

Jag tänkte naturligtvis att vä? Vad var detdär för sla?! Ännu mer mystiskt blev det på kvällen då det mörknat. En min kaveri var på besök, och vi hade varit i grillkiosken och äta junkfood. Då vi är på väg till mitt igen så kommer det en massa bilar emot på vägen, en bil saktar farten, och ÄR DET INTE SAMMA KÄRINGFAN SOM JAG SÅG PÅ DAGEN SITTA MED SAMMA HYSTERISKA UPPSYN OCH GLO STUNDVIS PÅ OSS OCH STUNDVIS PÅ VÄGEN!!! Det var helt absurt.Ja sade åt kaverin att där e hon! (hade berättat om incidenten på dagen åt honom) Sedan stannade hon bakom oss. Och hon måste ha sett i spegeln hela tiden, för då kaverin visade fuck så for hon igen. Konstiga incidenter indeed, och konstiga människor. Finns gott om udda figurer i lilla Karis :D

Hehe, sedan sommarn-95 då jag och några kaverin brukade stå utanför mitt vid trottoaren så kom det bilar förbi. En kväll fick vi för oss att moina på alla bilister. Dom moinade glatt tillbaka, just typ tanter i 50-årsåldern. De höjde handen och moinade glatt och hurtigt tillbaka. Helt okända människor. Det var lite komiskt. Följande natt så drömde jag att någon av käringarna körde förbi och jag var inne i köket och såg ut genom köksfönstret, och då moinade hon då hon såg mig i köksfönstret :D

Jesh. Från en sak till en annan. Jag köpte faktiskt DENNA skiva på nytryck. Jag köpte den första gången 16.6-1995 då jag även köpte då nyaste Darkthrone-Panzerfaust på LP samt resten på cd, och det var: Absu, Necromantia&Varathron split, Rotting Christ. )samt just denna skiva:



Och den var bra så satan! Detta var den djupaste och rymdigaste rymdmusik jag hade hört dittills. 1999-2000 bekantade jag mig med tidig Klaus Schulze och Tangerine Dream och det blev direkt "kestosuosikkin" för mig dessa artister, så då hörde jag lika spaceyga saker, men denna skiva var min första bekantskap med ödslig icke-kommersiell, flytande rytmlös rymdmusik. Och Fenriz, hade ju tagit stark inspiration av KS och TD. Det var alltså Fenriz sidoprojekt.

Själva konceptet rymdmusik hörde jag i radion redan 85-86. Minns inte alls vad det var för artist, men det var mystisk, nästan lite skrämmande musik. Ödslig. Men det var inte Schulze eller nåt sådant. Det var mycket glättigare och komersiellare. Juontajan kallade det för "rymdmusik" det var i samband med ett vetenskaps-radioprogram om rymden. Ett finlandssvenskt sådant. Jag minns att jag blev nyfiken. Liksom "rymdmusik?"

Följande steg för "rymdmusik" för min del kom från Konsolspelet "Section-Z" uppe i kiosken. Ett rymdspel, där man var en astronaut av nåt slag i någon konstig planet. Samt från Hittimittari på tv, som hade Jean Michael Jarres "Oxygene" melodi som intro. Detta var båda under samma tider, dvs 1987-88. Jag minns hösten 1987 då jag cyklade hem från kiosken efter att jag hade spelat Section-Z. Det hade hunnit börjat skymma mången kväll då i oktobertider och en enstaka stjärna tindrade uppe i himlavalvet. Då brukade jag ha Section-Z melodin i huvudet och se upp mot de få stjärnor som hade tänts. Det kom en "rymdig" känsla då minns jag.

Sedan följande steg var Pink Floyd, som ju inte är rymdmusik, men har sina rymdiga drag ibland. SEDAN Ladies and gentlemen, Neptune Towers alltså 1995. Sedan Klaus Schulze och Tangerine Dream 1999-2000. Först förra året inskaffade jag Jarre's Oxygene. Väldigt sent, fast jag vetat om denna skiva sedan barn. Den är bra nog, men inte lika bra som TD och KS, Jarres musik är kommersiellare, mer rytmisk och lättsmält för "tavisar". Men nu harmar det att man inte skaffat Oxygene tidigare för det är en bra rymdskiva! Då TD och isynnerhet KS rymdigaste skivor mer betonar kanske den ensamma ödsliga, melankoliska mörka&kalla rymden så är Jarre mera "Teknologi-rymden" Som typ landskapet i Section-Z med sina Science Fiction juttun. Blinkande lampor och rymdskepp typ.

I nytrycket så har Fenriz skrivit att han som kid var intresserad av rymden och så. Det var jag med som kid! Fast det är väl inte så ovanligt att pojkar är intresserade av rymden :) Jag minns att redan som typ 4 då farsan tog mig till observatoriet tyckte jag att det var jättespännande. Sedan så var jag och syrran engång samma tider (1981?) uppe i farsans rum och såg med projektor på bilder av stjärnor, nebulosor etc. Sedan så började han rotera projektorn som satt fast i stativet, och därmed bilden runt hela det mörka rummet. Han sade typ att rymden roterar, stjärnorna roterar ju! Inte gör jag något, det är stjärnorna som roterar bara! Hans humor :D

Sedan lite senare under lågisåren så talade vi i skolan med några kaverin om begrepp som ljusår och så. Även ufon kom till tals :) Även min kusin var intresserad av rymden under lågisåren. Han skrev någon rymdäventyrs novell och målade någon bild på ett rymdskepp minns jag. Sedan efter vi såg på nåt rymdprogram tillsammans i lågistiderna så sade han att man känner sig alltid lite konstig efter man sett på nåt rymdprogram! (det var nån sf-serie avsedd för barn) Och jag kände likadant. Typ att man var "Spejsad". På tal om det, b.l.a. dethär skrev Fenriz i nyutgåvan:

Sometimes after recording a spaced out background track for Neptune Towers I would feel so spaced out I needed TWO cigarettes to "return to earth"

Samt att han även skrev b.la.
I saw no problems in listening to spaced out music at the same time as I tried to find all the most brutal albums out there (1986 was one of the best years for just that!).

Det ena utesluter verkligen inte det andra. Folk tänker så kategoriskt och sätter i fack ofta, typ X är hevare, därmed lyssnar inte X på nåt annat än Metal. Y är punkare, Y lyssnar bara på punk. Det är ett fullkomligt TÖLPaktigt tankesätt att se allt sådär svartvitt!

Jepjep. Ännu en rolig dröm som syrran drömde någongång 87-88. Jag kommer ihåg den att hon berättade den. Den gick typ såhär

...Det var en jättefin och varm kväll och vi tänkte att hela familjen skulle gå ut och sitta på utetrappan och njuta av den vackra kvällen. Grannarna bredvid hade tänkt på samma sak, och satt även ute på trappan och njöt. Karn i huset kunde i drömmen spela jätte bra på gitarr och sjöng och spelade på en akustisk gitarr.
Sedan for de någonstans med bil. Och han sjöng och spelade ännu i bilen då de körde iväg.

Sedan gick en gammal gumma förbi på gatan.

Så kom det någon lysande flygande manick i skyn då ni andra hade gått in. Jag undrade om det är ett flygplan eller vad det är, så kom det närmare och det stod "UFO" på det. Jag blev rädd, men alla dörrar var i lås och jag kunde inte röra sig och så vaknade jag...

På tal om skrämmande drömmar så minns jag en lucid dröm jag drömde för 3 år sedan. (dvs medveten att man drömmer) Jag ropade bara glatt åt en fet käring som kom förbi på gatan att Svål, gå hem å banta va! Då man drömmer är man fri att göra vad man vill i drömmen =) Så började hon uttala någon förbannelse mot mig tydligen, för hon började rabbla något som lät som en blanding av swahili och arabiska, samt något medeltida skandinaviska trollformler. Så ropade jag Jävla häxa! Åt henne. Till det sade hon bara: Jaa vetdu! De e ja! Fast det var mycket mer komiskt än skrämmande skulle jag säga =)Jag sjunger här som Venom: Don't burn the witch!

Starka kvinnor med egna åsikter och tankar är mycket sexigare än flockföljande brudar. Tror det skrämde prästerskapet etc. förritiden, så det var dessa kvinnor som föll offer för detta vansinne kallad häxjakt. Menar inte det med "starka kvinnor" som någon BDSM touhu :D sådant har faktiskt aldrig intresserat mig ett knyst, fast det är relativt pop. Nå, om folk finner kicks i det så why not :D men jag förstår mig inte själv på det. Starka kvinnor brukar inte vara feminister heller. De brukar inte veva och gnälla över att de minsann är "starka kvinnor" som patriarkatet är rädd för, som feminister gör.

Avantgarde Astral Alien Synth, så stod det på 1995 utgåvan att Neptune Towers var. Ett clip, om ni vågar lyssna. Och jag står inte uppe på taket med foliehatt och ropar på UFONA bara för att jag diggar detta så satan! :D

Ännu en sak: ambient vs techno&trance&whatever.. I sig kan "pompande" vs. flytande rytmlös synth vara ett intressant fenomen såtillvida att skandinaviska samt samiska schamaner använde sig av trolltrumma för att uppnå trans, medan finska schamaner använde sig av stränginstrument istället. Det var en intressant dokumentär på tv engång om det. Och de spelade något riktigt spejsat, transaktigt på nåt kantele-liknande instrument. Det hade likhet med flytande, meditativ space-synth. Medan trummandet av lapptrummor har likhet med techno&trance.

Int för det, sådana som lyssnar på trance är oftast superytliga essoknaprare, som bara tänker på att knarka, knasa och dansa. De känner inte till artister som Klaus Schulze etc. Jag har förstått att Eemelin har alltmer fått ge vika för kola och affe nuförtiden på ravepartyn, men jag kan ju ha fel förstås. Anyway, man behöver bara se på konceptet och låtnamnen för att fatta. Neptune towers skivan här ovan har som koncept att resa till stjärnan Algol, och anlända till Algol's solsystem. Den är delad i två delar. Resan och ankomsten till Algol. (en stjärna som finns på riktigt) Sedan har Tangerine dream låtnamn som Mysterious semblance at the strand of nightmares,
Origin of supernatural probalities, Nebulous dawn, samt Schulze: Wahnfried 1883 ,Bayreuth Return, Satz: Gewitter (energy rise—energy collaps) , man märker på samma gång det tyska allvaret i Schulzes produktion. Det är spejsat som fan, men dendär Wagner-mentaliteten liksom lyser igenom. Mörkt och allvarligt. En av mina absoluta favoritkompositörer är Klaus Schulze faktiskt. Helt klart min favorit non-metal kompositör.

Det var delvis en kaveri som började tala om honom 1995 och jag läste att Neptune towers var influerat av gammal Schulze, men jag bekantade mig mera först 1999 då jag köpte en skiva och 2000 då jag köpte många skivor.

Och så kommer vi till trancelåtar? Vad har dom för namn? Jo, löjliga namn som "Spacepussy" Liksom hallå! Det är bara fråga om knark och sex och partyparty gällandes trance(och ändå är trancebrudar minst lika rädda för slamprykte som de allra flesta andra brudar. Ändå är det mest brudar som dömer ut andra brudar till slampor.)

Nu kom jag av någon anledning att tänka på ett band vid namn Clawfinger. Inte alls sådan musik jag annars tycker om, men ett intro till en låt är bra som fan. Jag hörde den på radion hösten-96 och tyckte direkt det lät humor. Det spelar liksom något typ speldosa som man vevar på medan en ongi sjunger When I grow up there will be a day, when everybody has to do what I say...

Haha, man måste höra hur han sjunger för att förstå hur bra det låter. Det är som en engelsk pojke som har blivit utskälld av sina föräldrar då han gjort nåt han inte fått, blivit utan efterrätt och skickad upp till sitt rum istället för tv. Det är som att han skulle ta fram en speldosa i sitt rum och sjunga denna trudelutt som han typ spontant kom på just då, med ögona röda av gråten ännu så sjunger han detta för att trösta sig själv =D

Hör själva. http://www.youtube.com/watch?v=NZ5V7gvOjOU

Neptune towers. Kosmiskt som fan. Avantgarde Astral Alien Synth =)

http://www.youtube.com/watch?v=qAAY1jHTbEo

Märkte förresten att jag kanske även själv tänker svartvitt ibland. Men hey, jag är bara en människa jag med...