onsdag 27 mars 2019

Ok. Ny bloggadress...

Här är adressen för min nya blogg jag så småningom tänker börja skriva i, då Blogger vad jag förstått snart går i graven. Ska dock skriva blogg här så länge det går hade jag tänkt...

Påminner igen om min nya blogg vid nästa inlägg!

fredag 22 mars 2019

I berget/skogsdungen ovanför Puttes

Jååå, ja va på min sedvanliga söndagspromenad i söndags och gick förbi skogsdungen ovanför gamla Knäppen, som jag brukar göra då jag är ute på min söndagspromenad. Tänkte att varför inte gå in dit? Jag har varit några gånger där uppe i mörker på natten 2009 och typ 2011 några gånger och fumlat efter krogen och så låg jag och hånglade med en en punkbrud från Pojo där Karisnattn 1996, men då var det mörkt. Senast jag har varit på paikkan då solen varit uppe och det varit ljust innan söndags, så var 11.9.1993, för då tog vi där uppe en lördagskväll innan Halli-Disco.

Jag började minnas. Det kom kristallklara minnesflaschar från september 1993 då jag åter igen var där då det var ljust. Då det var kväll men solen ännu var uppe 11.9.1993, då vi tog där uppe. Började minnas hur jävla naivt man tänkte då som 16. Jag minns att man tänkte att tobak och alkohol och att man var klädd i prätkärotsi och lyssnade och kände till "cool" musik var ett sorts alibi över att man inte var en sen i utvecklingen-nörd! :D  Med Marlboro-asken i fickan och kossu blandat med Sprite så var man ingen mamis och nörd, utan en på det sättet "normal" ungdom, fast man inte var och inte heller ville vara mainstream. Typ så tänkte man då. Det hade en helt annan skimmer över sig att dricka alkohol då, och att röka. Det var... "tufft" så att säga :p Men det är ju tonårslogik, intet nytt under solen.

Rökningen tröttnade man på och slutade 1999 och alkoholkonsumtionen har varit rätt måttlig, men det var en heeeelt annan fiilis då.

Jag minns att det var en som rökte sätkätobak i en majspipa, då han satt uppe på bergsklacken med oss. Sedan såg hans morsa det, som var nere i ett av husena på den lilla gatan nedanför bergsklacken som går i en halvcirkel längs skogsdungen. Han sade att nu blev han fast, för hans morsa såg då han rökte!

Detdär påminner mig om en dröm som jag drömde 1983 då jag var i lekis. Det var en såndän Johan, som var i samma lekisgrupp som jag då. Och hans morsa hade (på riktigt) en grön Fiat 600, som hon brukade hämta honom med från lekiset. Jag drömde engång att jag och Johan och några andra for ut och gå. Och det var överens om att Johan skulle vända tillbaka då hans morsa tutade med Fiatens biltuta.

Sedan sade Johan till slut: Nu tutade min mamma åt mig, nu måste jag fara tillbaka! Fast jag hörde inte att hon tutade.

Så minns jag då jag söndagen 12.9.1993 for till Karis vattentorn och stod under det och rökte en brun Barclay med lite krapula. Det kom en monkey förbikörande medan jag for dit och solen sken och jag hade prätkärotsin på mig.

Så även i september en vardag så var jag tillsammans med en som dealade spritflaskor och som jag också hade fått dendä kossuflaskan ifrån (köpte sammanlagt två flaskor kossu och lite minttulikör av honom då back in höstn -93)  Det var en från nian som skulle komma förbi gatan som far förbi vattentornet och köpa flaskorna. Jag väntade där med alkoholdealern, tills jag for upp till vattentorns-skogen och pissa. Just då skymtade jag i buskarna att det kom gående någon, men jag såg inte desto vidare, utan pissade.

Så då jag kom tillbaka till alkoholdealern hade han som skulle köpa spriten redan gått. Dealern sade åt mig att han sade åt han som köpte spriten såhär: Kaverin for opp ti skogin å pissa

Hah vilken nostalgi! Dessa två minnen får mig att tänka på Den första Darkthrone-skivan "Soulside Journey" Som är fan psykedelisk deathmetal!! Och som var bra så satan då tyckte man. Man tyckte om alla 3 Darkthrone skivor, fast Soulside Journey var helt annorlunda, då Darkthrone började spela Blackmetal efter den första skivan. Men jag tänker på vattentorns-skog, tobak och 1993 då jag hör skivan ännu!! Den har en så eerie och liksom drömsk fiilis av 1993 och isolering och mystik.. Liksom helt annan sak då 1993 än senare!! Helt obeskrivligt bra i vilka fall som helst! Den är från 1991 faktiskt, men jag köpte den åt mig själv i början av augusti 1993, då jag också köpte Darkthrones andra skiva. Den då nyaste hade jag köpt redan 29.5.1993.

Jag minns också en sak från sommaren 1990. Och den saken är den, att då jag och en såndän Jan och en såndän Tomppi turades om att fara upp på ett höghustak i Tallmo via stigan, så väntade jag ett ögonblick nere på marken. Så kom det en gammal kärring förbi gående med skräppåsen. Då var Tomppi och Jan uppe på taket, och jag stod nere och bevakade. Hon gick förbi mig. Sedan då hon fört skräppåsen kom hon gående förbi mig igen och stannade och såg på mig (hon var ungefär lika lång som jag var då, så vi var helt face to face) Hon frågade: Va tänker du på? Så sade jag att ja står nu bara här å funderar. Så frågade hon mig: E någon uppe på taket? Så sade jag: Äääääijjeee, ja vet int! Så for hon sedan.

Sedan var Jan på stegen halvvägs upp på taket typ 5 minuter senare. Så kom det en gobbe med krulligt hår och smålinsade glasögon förbi som förde rosk till roskisen. Han gick förbi och såg att Jan var på taket och såg arg ut. Sedan då han fört rosket och då han kommer gåendes tillbaka så säger gobben: Ner därifrån, ögonaböj! Så mumlade han nåt argt om att det är problematiskt detdär  med att det ska klättra upp folk på taket.

Vi funderade i efterhand på att hur böjer man sina ögon? Och skrattade åt det uttrycket.

Jag kom att tänka på THL och det faktum att det varit rapporter på att trippelvaccin inte orsakar autism(kanske inte. Men min point är att barnsjukdomar är bra att härda ut i barndomens år) I THL:s högkvarter hade man förmodligen svårt att dölja sin förtjusning. Det skulle inte förvåna mig om personalen i THL slog klackarna i taket av förtjusning och jublade i extatisk gläde, då journalisterna likt papegojjor upprepade nyheten om att trippelvaccin inte orsakar autism.

THL, som påstår att man kan använda amalgam säkert, då det inte finns några som helst vetenskapliga bevis på att amalgamplomber är farliga för hälsan, men var och en borde logiskt förstå, att det inte är speciellt bra att ha kvicksilver i käften! Det har varit så förut också att det mittiallt sedan har kommit en larmrapport om att något faktiskt är farligt-och desförinnan har myndigheter och staten påstått det vara ofarlig. Som att man trodde förrivärlden att radioaktivt vichyvatten var uppiggande och hälsosamt! Jag är säker på att THL skulle ansett det ha varit ofarligt på 20-talet.

Förresten. Vad säger det egentligen att något inte är vetenskapligt bevisat? Det säger just det, att det inte är bevisat ännu i laboratoriemiljö eller genom en massa ögonvittnen eller empriskt. Inte trodde vetenskapen på kulblixtar heller förut, fast folket visste att dom fanns-och så finns dom ju.

Det är förvånande att folk inte är desto mer skeptiska. Alltså nu menar jag inte att vara "skeptisk" som Skepsis föreningen, som tror blint på de officiella sanningarna, men inte på något som inte är absolut vetenskapligt bevisat, som omstridda fenomen etc. men att vara lite kritiska till stat och media "på riktigt".

Skepsis är nu en klass för sig dock. Det är riktigt komiskt att de kallar sig för "vapaa-ajattelijoita" och så är de lika dogmatiska som typ katolska kyrkan! :D Har ni förresten märkt hur typ någon s.k. "filosof" med ateistisk och mekanistisk världsbild och  typ en katolsk präst, egentligen är ideologiska bröder iaf på det sättet, att de är rädda för det ockulta båda två och anser det som "vidskepelse" och något som människorna ska skyddas ifrån, och de anser sig båda två som bättre vetande om vad som är bra för folkets bästa-än vad folket själva gör! Och båda två gnäller de över att folk tror på något som de enligt dem inte ska tro på.(t.ex. just något omstritt eller ockult fenomen eller så)

De verkar ta det personligt och störa dem otroligt mycket att folk tror på omstridda fenomen-paranormala fenomen om man vill kalla dem det. Och kallar det automatiskt för "vidskepelse". Så på det sättet är de iaf ideologiska bröder.

Dock finns det en hel del humbugeri där ute, och sådana som vill tjäna pengar genom att lura godtrogna människor. Det förnekar jag inte alls. Men att t.ex. prata om det ockulta eller omstridda fenomen har ingenting med det att göra i sig.

På tal om Katolska präster. Katolicismen är en gnutta mer hednisk och folkligt rotad än lutherdomen, som är en renare och mindre folklig form av kristendom.  Katolicismen synkkar bättre med folks psykologiska behov samt våran riktiga, hedniska religion, än vad lutherdomen gör, och har vissa rent hedniska saker, under en tunn kristen fernissa. Helgonkulten är det jag syftar på här.

Man ersatte rena hedniska väsen med kristna helgon istället, men annars var det samma sak. Som att något helgon var den och den skogens beskyddare, och något helgon var den och den forsens beskyddare. Och man ersatte typ åkerbrukets hedniska gud med åkerbrukets helgon. Tanken var densamma som under hednisk tid, men man bara "blotade" till synes och officiellt till kristna helgon istället.

Det har sin grund i det faktum att för att kristendomen skulle slå igenom, så var de kristna tvungna att göra kompromisser. Det var inte enkelt att få folk att överge sina gamla blot och seder. Så därför tänkte någon kristen smartass att "nåja, vi låter dom ha sina gamla sedvänjor till en del, men vi ersätter deras hedniska väsen med helgon istället!"

Lutherdomen var sedan kristendomens nästa försök att rena kristendomen från hedniska element och göra folk mera puritanskt kristna. Att ytterligare kristna folk och få dom att distansera sig ännu mera från de kvarvarande hedniska elementen. Men inte heller de lyckades fullt ut. Vi firar t.ex. ännu idag hedniska högtider som jul och midsommar. Även påsken har kraftiga hedniska element i sig, fast vi i norden firade antagligen vår vårfest vid Valborgsmässoafton. Dock är påsken också en hednisk högtid mer eller mindre till 100% egentligen, fast ordet påsk kommer från hebreiska pesach, som var och är en judisk fest. Detta namnbruk i norden kommer naturligtvis från kristendomen. På engelska heter påsken Easter, som kommer från Austron/Ostara, som var den germanska versionen av Aurora-morgonrodnadens gudinna i romersk mytologi. Läs på och ni lär er.

Så det är därför kristendomen är mera folkligt förankrad i länder där katolicismen är den rådande formen av kristendom, än vad den är i länder där lutherdomen är den rådande formen av kristendom. Och det är därför som katolicismen är motståndskraftigare än lutherdomen-för att katolicismen har en liten gnutta hedendom kvar. Därför och just därför är katolicismen motståndskraftigare och mera folkligt rotad än vad lutherdomen är, som inte har någon motståndskraft att tala om mera iaf.

Dock är båda dessa former av kristendom-ja, alla former av kristendom (och islam) genomruttna, och borde snarast möjligt förpassas till historiens sophög. Och katolicismen i sig är ju absolut inte hednisk, tvärtom. Och idén är inte det, men de hedniska elementen blev kvar efter att de kristna hade kompromissat. Det är enbart p.g.a den lilla gnuttan av hedniska element som är kvar i katolicismen, som den är mera folkligt rotad. Därför fastnar katolicismen mera på ett folkligt plan, och uppleves som "egen" och på ett sätt logisk mera än lutherdomen, som har mindre hedniska element kvar än vad katolicismen ju har.

Jehovas vittnen är antagligen den renaste formen av kristendom. Därför är denna form av kristendom så impopulär också.

Och det att de brann en massa folk, främst kvinnor på bål i Europa så var de kristnas straff för renässansen, som var delvis en återgång till hedniska och folkliga ideal. De kristna offrade då brännoffer åt sin sinnessjuka "gud".

Och Greta Thunberg är typ  som ett modernt helgon. För att folk har det psykologiska behovet till att behöva hjältar och hjältinnor. Jag tror det är fråga om samma psykologiska fenomen som då de helgonförklarade somliga unga flickor på katolsk tid i Sverige. Ingenting nytt under solen. Och det sedan igen tillfredställer samma psykologiska behov i människan, som det gjorde under katolsk tid i Sverige med helgonförklarande av somliga unga flickor.

Ska jag vara helt ärlig, så är min personliga åsikt om fenomenet Greta Thunberg den, att
jag tycker det är fult och omoraliskt att utnyttja ett barn för sina egna politiska syften.  En massa s.k. "toleranta" världsförbättrare blir säkert arga på mig, men jag säger bara vad jag anser. Ärlighet vara längst.

Jag kritiserar dock inte Greta Thunberg det minsta lilla. Hon är säkert en smart tjej i sig, men vuxenvärlden utnyttjar henne maximalt för sina egna politiska syftens skull. Tyvärr.

Hahahahaha! Jag frågade hon som jag för några blogginlägg sedan berättade att jag tänkte att fråga på kaffe, men drömde att hon sade nej, så jag tänkte att jag inte skulle göra det-men jag gjorde det ändå då det öppnade sig en möjlighet att göra det för några dagar sedan. Min intuition sade mig att det inte alls lönar sig i sig-men nu har jag försökt på henne också iaf! Nu kan ingen påstå att jag inte skulle var aktiv och försöka!! Nej men jag talade glatt om dittan och dattan och frågade sedan på kaffe. Svaret var rätt vagt, typ: Ja vet int.. ja vet nu int..men kanske vi syns här ute nånstans nångång... Jag sade att ja, det är ok. Och så sade jag att ha det bra! Och gick iväg. Hon önskade detsamma.

Alltså man såg på hela henne att hon inte ville säga rakt ut att hon inte ville komma på kaffe med mig, och därför uttryckte sig så vagt. Och det är helt ok. Hon kan ha sina skäl till det, och man kan inte tvinga brudar till att bli intresserade av en på det sättet. Naturligtvis inte. Nästa brud jag frågar säger kanske ja till kaffe. Alla får nobben ibland, men man måste våga och kämpa. En nobb i sig rör mig inte det minsta i ryggen. Det finns andra brudar. Dock kan folk ha svårt med att fatta att man kan bara ha dålig säkä, som inte nödvändigtvis beror på en själv eller hur man för sig. De tenderar att skylla på personen med dålig säkä automatiskt som om att det vore personens fel. Men det är folks egen skam om de får fördomar och drar alltför förhastade slutsatser kring det, utan att ens känna en.

Förresten. Jag tycker det är lika löjligt att automatiskt peka ut och skylla någon att det är eget fel att han har dålig säkä i kärlekslivet, som det är då somliga karar blir bittra och börjar skylla på kvinnorna över att de nobbar dom. Båda två parter pekar ju finger och skyller!

Alltså man ska främst arbeta på sig själv. Naturligtvis. Det är det enda man kan göra och det säger jag ingenting ont om, tvärtom. Men om man bara försöker tala med folk och inte är bitter eller desperat eller creepy eller något-utan med ett öppet sinne glatt talar med kvinnor och så, men det ändå löper dåligt-så det är då det kan vara fråga om ren och skär otur. Att man sällan är på rätt plats i rätt tid och så-eller att alla brudar man har frågat på kaffe under det senaste halvåret har varit upptagna eller något. Hur kan man vara så kollrig, så man då tror att det automatiskt är karns fel, eller brudarnas fel, att han har otur!? Den ena parten skyller oturen på karana själva, och somliga bittra karar skyller istället på brudarna-men i grund och botten är det samma sak. Att bortförklara och skylla på någon istället för att konstatera att det faktiskt finns saker man inte alltid kan styra själv, som dålig säkä etc.

Däremot kan man styra själv det, hur man reagerar på dålig säkä. Reagerar man med att bli bitter eller desperat är det fel sätt att reagera och då förs ansvaret automatiskt över till en själv-men jag kan bara tycka synd om de förvirrade massor som automatiskt tror att det är 100% karns fel om han har otur med brudar-utan att ens känna karn själv!! "Gå en mil i mina stövlar, innan du dömer mig" som det ju heter. Nåja, det är ju deras egen börda de har då de hamnar att bära på dessa fördomar och okunskap. Men de borde sköta sitt och inte så mycket döma ut andra främmande människor.

Jag vet precis, fast jag inte har några bevis! Men alltså det är inte något jag är arg eller bitter på eller något. Varför skulle jag vara det? Det är tvärtom väldigt komiskt på ett sätt liksom.

Dock finns det karar som är creepy eller blyga, och därför får skylla sig själva-men jag talar om karar nu med dålig säkä. Man ska inte blanda dessa två (3) grupper av karar tillsammans.

Jag hörde ganska positivt att en kaveris morsa tyckt att jag blivit sådan kar på sistone, och undrade varför jag inte har en flickvän? Och en kaveri som jag haft mera att göra med igen sedan han hade rört sig i andra kretsar under flera års tid sade också att jag hade sådana positiva vibbar kring mig då vi var på sverigekryssning hösten 2017 att det är konstigt att jag inte har någon brud! Han spekulerade på precis samma sak, som jag också för mig själv hade spekulerat i. Att det inte finns någon logisk och rationell anledning till att jag är singel, efter dessa omständigheter, utan det är som att man borde söka anledningen i någon sorts övernaturlig orsak eller något. Eller ödet? Att det inte är meningen att jag ska sällskapa nu iaf?

Eller som metafor, att då Saddam Hussein var snäll och gjorde allt rätt och rustade ner då 02-03 med utpressning om att USA attackerar annars, och ändå attackerade USA!!

Ja, iaf tänker jag aldrig bli gammal och ensam. Gammal ja, kanske, men aldrig gammal och ensam! Som någon stackare som lever sitt liv ensam och dör ensam. Death before dishonor! 

Och det kan ni tolka precis som ni vill. Men jag är inte desperat eller något. Utan konstaterar bara helt sakligt faktum och hurdan min tankevärld kring detta är. Jag är ändå ingen ateist som tror att döden är slutet på allt. Döden avslutar bara det tillfälliga egot/jaget. Ett framtids-scenario som ensam, utan livspartner, utan någon familj eller anhöriga kvar, så ser jag det som fullkomligt onödigt att befinna sig kvar i denna existens, för att föråldras och föråldras och vara en ensam gammal impotent gubbe. NO FUCKING WAY!

Men jag tänker lite berätta om vad jag anser vara komiskt. Det är alltså så, att bruden jag frågade var mera eller mindre i min ålder. Jag föredrar yngre för att vara ärlig, som är i fertil ålder. Det är rent biologiskt, för att eventuell avkomma ska bli så frisk som möjligt, och ingenting att skämmas över att vilja ha en brud som är under 30. Oavsett vad skenheliga "toleranta" åldersskillnadofobiker än må säga om saken, så är det deras egen skam om de har fördomar.

Hon gick i högis på samma gång som mig.

Det komiska är att jag frågade en annan brud på kaffe i december som gick i högis typ samma tider som mig via nätet. Och hon ville inte heller komma på kaffe med mig. Persona non grata eller stämpeln kvar sen högistiderna? Eller ren slump? Faktum är att bekanta brudar annars har varit betydligt lättare att ordna kaffedejt med en obekanta brudar, men dessa är någorlunda bekanta...men det är stämpen från högis som nu var i vägen tror jag bestämt.

Nåja, jag föredrar ju faktiskt åtminstone 10 år yngre brudar än dom jag med.. så på det sättet var det bra-för tänk om man skulle binda sig vid en 40+ brud.. det skulle försvåra eventuella tankar på avkomma och betydligt. Dessutom är 10 år yngre brudar onekligen vackrare i största allmänhet. Så är det bara.

Det som liksom är komiskt är att två brudar från högistiden blir liksom så till sig då jag frågar dom på kaffe... Jag tror att det inte är ett sammanträffande. De har glömt bort att folk ändrar sig och inte är likadana som dom kanske var i högis. Räknades man som en opopulär weirdo i högis, så kanske man inte räknas som det då man är fullvuxen! Jag tror nog att det är det som är anledningen till att just dom nobbade mig. Intet i det, brudar som brudar och alla får nobben ibland..men det var liksom så..genomskinligt! :D

Den andra bruden bekant sedan högistiderna skrev online åt mig ungefär att tackar för din inbjudan till kaffe, men jag kommer nog inte på kaffe. 

Den ena bruden sade det rakt ut, och den andra bruden ville inte säga det rakt ut åt mig, men det var en gemensam sko som klämde tror jag. Alltså att de har byggt upp en "halmdocka" av hurdan jag är, baserat på högistiderna, så har de trott på denna halmdocka fram till denna dag. Att jag var si och jag var så i högis. Men det är bra att komma ihåg, att jag slutade i högis 1993, och då kanske av vissa räknades som en "weirdo"(?) Men nu är det år 2019 och jag skulle hoppas att folk tar i beaktande att jag nu är 42 år. Då jag slutade högis så var jag bara 16 år!! Och jag ser att så gamla saker inte för fram den person jag är idag. Men har man engång blivit Persona non grata i någons ögon, så är det svårt att få bort den stämpeln. Därför är det betydligt bättre att umgås med människor som har börjat känna mig efter högis istället, då de känner mig mycket bättre än de som jag var tillsammans i högis med.

Men det är verkligen komiskt som sagt då man tänker på det! Jag vet i mitt hjärta precis var skon klämde hos dem båda, men de kanske inte förstod att jag vet. De kanske undervärderar mig.

Och jag outtar inte någon här heller. Om dom läser detta någon av dessa brudar så kan de kanske känna igen sig. Men de har inga som helst bevis heller på att jag menar just dom. Kanske jag har frågat 4, 5, 6, 9, 12 brudar från forna högistiden på kaffe men inte skriver det här? Jag har heller inga bevis på att det var därför dom nobbade mig, p.g.a. att de har fördomar och att jag har någon sorts stämpel på mig hos dem, men det är som sagt så genomskinligt-och det är den mest logiska förklaringen till det, samt att jag intuitivt känner att det var just så. Och min intuition brukar inte leda mig fel.

Det som jag inte tycker är lika komiskt är det faktum att en av dem brukade tafsa på mig och knipa mig (lätt) i affes mellan 2005-2010 ibland.

Alltså, jag förstår att kvinnor är mycket känsligare sexuellt sätt-så att en kvinna tafsar på en kar är i sig inte i närheten lika farligt som då en kar tafsar på en kvinna. MEN om en kvinna tafsar och kladdar för en enbart p.g.a. det syftet att hon är egocentrisk och skriker efter uppmärksamhet i stil med ett egoboostande: Märk mig! Se mig! Lägg märke till mig! Jag tänker inte ligga med dig, men jag vill att du ska vara kåt på mig, fast jag inte är kåt på dig!! så då är det ju helt från reven!  Om en brud däremot tafsar på mig för att hon är genuint sexuellt intresserad, så då tycker jag åt mig personligen att det är ok och modigt och ovanligt tolerant. Men jag talar bara om hur jag ser på saken nu. Det finns säkert andra åsikter om det också.

Tyvärr var det tafsande jag talade om just den egocentriska versionen. För det var bara obehagligt och liksom en kall energi i hennes tafsande, då det är en varm elektrisk och erotisk laddning och energi på ett helt annat sätt om en kvinna som är sexuellt intresserad av en vidrör en. Tafsar hon ännu någongång på mig någonstans så tänker jag be henne att dra åt helvete.

Nu ska ingen tro att jag dömer ut brudar som nobbar eller anklagar dom i största allmänhet. De har sina orsaker, och man kan som sagt inte tvinga någon brud att känna attraktion för en. Men dessa två var komiska på det sättet, då det var så genomskinligt! Och åtminstone den ena hade status singel då jag frågade, och den andra har jag inte sett med nån kar på länge. Hon som sade typ "ja vet nu int..." så det berodde inte på att de sällskapade. Klart det kan ha andra orsaker, men som sagt. Min logik och intuition är som Hugin och Munin, som inte brukar svika mig. Det har även förut, engång för länge sedan, varit samma sak med någon annan brud från forna högisdagar, och då blev det 100% bekräftat också, och innan det anade jag att det var fördomar det var fråga om, och så var de det.  Jepp, det om det.

Nåja, för att återgå till 1993 (nostalgi är en helt annan sak) Och om Hallidisco höstn 1993 etc. så här en nostalgisk låt från dom tiderna från första Darkthrone skivan med deras då i mitt tycker psykedeliska, drömska deathmetal. Unreal, psychedelic journey. Ride the darkside, search the soulside. Enjoy!
https://www.youtube.com/watch?v=1bED8g27zlQ


OBS! Håll ögonen öppna här, för jag byter blogg snart då Blogger slutar att fungera. Länkar till den här närsomhelst.


fredag 15 mars 2019

14.3.2001-King Diamond keikka/12.3.1997 i Heureka med VNF.

Jåå, ja for faktiskt med en kaveri ti hesa då det datumet och såg på King Diamond, då han uppträdde i Tavastia. Tänka sig, att det redan är 18 år sedan!!!! Liksom, om man jämför mellan 2001 och 1983, så är tidsglappet det samma, och 1983 var jag en barnträdgårdslort!! Tänka sig.. det känns liksom så surrealistiskt att tidsglappet är det samma.

Liksom vi for ti hesa och mötte en kaveri som bodde i hesa och kedjerökte blå Pall Mall medan vi satt i järnvägscafeét och diskuterade lite med honom. Vi tog en öl var, inte mera där. Jag såg en kvinna i 35-årsåldern som drack ett glas rött och rökte en cigarett. Hon såg dock inte mig alls, jag var helt osynlig för henne. Hehe. Ingen kvinna i hela världen som skulle ha varit 25 fyllda skulle ha sett  mig med åtrå då, då jag såg så lortaktig ut. Inte heller någon i min egen ålder då, så hur i fridens dagar skulle då HON ha sett något hos mig? :D Nu skulle det vara annorlunda. Samma kvinna skulle åtminstone checka in mig och se vad jag är för en kar. Den blicken ger många brudar nuförtiden åt mig. Inte då. Som sagt.

Det visste jag inte då dock, då jag trodde att jag var jätteattraktiv för alla brudar

Sedan kom en annan kaveri som vi sku vara över natten hos med sin farsas bil efter oss. Han sade att han lyssnade på Electric Wizard fullt i bilen och såg och hörde ingenting då en ambulans kom bakifrån i full fart med sirener och blinkers på. Han konstaterade att han borde ha kanske kört åt sidan.

Sedan såg vi på King Diamond. Helt ok keikka. Det roligaste var i början då den gamla kärringen som föreställde King Diamonds galna mommo kom på scen med en rullstol :D Alltså personen var inte en gammal kärring på riktigt, men hade en gammal kärring-mask.

På morgonen då vi for tillbaka till Karis, och kaverin for vidare med tåget till Åbo dit han studerade. Vi for först till huvudstationen med lokaltåg. Det kom en s.k. rom i 20-årsåldern och började bete sig halvt agressivt vid perrongen Han frågade kaverin: Onx sul röökii? Så skakade kaverin på huvu. Så sade han: No onx sul sikarii sit? (Kaverin rökte en cigarill) Så sade han ei. Så frågade "mannen" Oliks toi vale? Så vände han sig mot mig och frågade: Onx sulla sit? Så sade jag: En polta! Så for han dock sedan.

Sedan i hesa for vi till Spinefarm Records butik och jag köpte en cd. Finntroll: Jaktens tid. De två första Finntrollen var ganska roliga-men jag tröttnade mycket hastigt på deras koncept sedan och tycker de bara upprepade sig själva sedan med senare skivor. Jaktens tid var deras andra skiva. Den första skivan köpte jag februari 2000. "Tätin" bakom kassan i Spinefarm tyckte att Finntroll var bra, fast hon var mera för trance annars.

Nu kom jag mittiallt bara ihåg mars 1999 och jag köpte några jättebra skivor då som jag ännu tycker bra om. Den ena skivan är Eppu Normaalis första skiva Aknepop, som absolut är deras bästa skiva!! Från 1978. Den är faktiskt jättebra! Den mest kända låten från skivan torde vara Poliisi pamputtaa taas.

Sedan köpte jag en jättebra skiva av ett band vid namn Guillotine. Skivan heter Under the Guillotine, och det är som Kreator, bara att det låter mera som gammal Kreator än vad gammal Kreator själv spelade!! Som första Kreator skivan Endless Pain, bara att det låter ännu mer Kreator än Kreator själv!! Helt fantastiskt jävla bra skiva!!!  Efter 20 år låter den lika bra och färsk som då!! En av mina absolut favoritskivor genom tiderna!! Min favorit Kreator skiva är dock inte Endless Pain (som också nog är jättebra) utan Pleasure to Kill som jag första gången hörde då jag köpte den 3:dje april 1993 och blev helt begeistrad. Jag liksom tänkte att Hur kan det? Hur kan det vara så bra? Också en av mina alla tiders favoritskivor. Även Aknepoppen är en av mina alla tiders favoritskivor.

Så köpte jag en singel av det mycket underskattade bandet Rise and Shine mars 1999, eller jag beställde från Sverige. April 1999 beställde jag den andra singeln vid namn Danish Denim, som var jättebra den också. Helt fantastiskt bra, och är fortfarande Som jag engång drömde att det fanns en finsk version av skivan som hette "Tanskalaista Farkkua" :D Det kom i drömmen några (oanvända) kondomer med med med skivan.

Hahahahahah! Passar bra, för Danmark associerar man av någon anledning med hippieaktivitet och70-tal typ. Typ som att Danmark är ett "hippieland". Far nu sen ti Christiania med en "Hippie-Pige" och lek att det är våren 1973. Kanske pröva kondomerna tillsammans med henne som i drömmen kom med den finska versionen av Danish Denim. Just Tanskalaista Farkkua. :D Som det står på den första Rise and Shinen "Flowerpowermetal that will kick you and your ugly short haircut back to the spring of 1972!!!"

Så såg jag på Warlock filmen som kom tv då jag var ordentligt förkyld i mitten av mars 1999. Det är en fånig tonårs-skräckfilm, men jag såg på den nu bara.

Det var det. 18-20 år sedan. Fy fan vad man var omogen då kan jag bara säga nu!! :D Skulle jag kunnat resa tillbaka i tiden, så skulle jag slå mig själv och säga att skärp dig!!

Och 12.3.1997 var jag i Heureka med VNF klassen (grundskollinjen) Det var kul. Vi for dit med VNF:s paku och en lärare körde, våran klassföreståndare. Vi var i planetariet och det var roligt. Sedan hängde vi nu bara omkring där. Jag kände mig vaaner :P

Sedan då jag kom hem så hörde jag på Kreator (Coma of Souls, från 1990, som jag köpte i Lojo Anttila på LP sportlovet 1991, för det var kutym då den tiden att fara från Karis till Lojo Anttila och shoppa. Köpte en annan hård thrash-LP därifrån då också, ACT 3 av Death Angel.)

Alltså det är så satans hårda texter också i Guillotine skivan. Som ett axplock av låten Total Mayhem: "Nuclear attack, 2001, total disaster. Atomic bomb, will hit the ground, no life after. Innocent death is wat they get. This ain't no game. Horrible screams is what you hear. Screaming your name.

If you live or if you die
It makes no difference to me
I'll push the button that takes your life
Why can't you see

Total Mayhem"

Hårder deaththrash är bara så satans bra!!

Som ja kommer ihåg dendä drömmen jag drömde i slutet av november 1993, att någon sprängde en atombomb i ganska närheten av Karis, så att jag såg ljusflashen och svampmolnet mot nordväst. Så kom det ner radioaktivt skräp singlande ner från luften kort efter. Så kom det en jappe uppspringandes uppför Klockarsgatan och böjde sig ner och rörde vis det radioaktiva avfallet vartefter han sprang. Då han var uppe mot Ekenäsvägen så fick han akut strålningsförgiftning och började spy, men hans avsikt var att begå självmord på det sättet visste jag. Det på nåt sätt fiilis av det i låten Total Mayhem! Feelis av den drömmen. Deicide's låt "Day of Darkness" är också en låt som har fiilis av den drömmen.

På tal om kondomer, så drömde jag faktiskt vårvintern 1993 om att jag såg Kronblom och Malin. Kronblom hade ett gemytligt leende på sig och stod med händerna i fickorna och kisade med ögonen, som han brukar göra och frågade Malin: Har vi några kondooomer? Så rotade Malin i en hylla och sade:  Jo, ja söker just! Hahahahaha, vilka knasiga drömmar man faktiskt kan drömma!!

Guillotine är så superbra, så jag tror nästan att jag ska länka till skivan. Jag höll på att flyga upp i taket första gången då jag satt på den blott efter typ några sekunder då det var och är så bra!! Håll till godo, tredje låten Leprosy:
https://www.youtube.com/watch?v=Gs-9rqNkQKI

Som en jämförelse en av låtarna från första Kreator skivan, som denna Under the guillotine skiva påminner starkt om Jättebra det också:
https://www.youtube.com/watch?v=sz4OGKS0mDA

fredag 8 mars 2019

Hösten 1991 då man i åttan mittiallt trodde sig vara cool och stor "på riktigt".

Jååå ja minns i sjuan. Under hela sjuans tid kände man sig ganska liten och ny i högis ännu. Man kände sig helt enkelt som en "Hangaround" och inte som någon högistyp "på riktigt". Jag minns att vi räknade något i mattan och lärarn förklarade något om vinkel. Någon ropade oprovocerat bakomifrån klassen att ja e "barnsli" fast jag bara satt helt tyst. Alla hade nu i nerverna på vårterminen sjuan då detta hände, då fascinationen inför att äntligen vara i högis hade tynat stadigt under hela vårterminens lopp 1991.

Vinkel och täljare och nämnare och bråk och liknande långtråkigt skit hade vi då i mattan, som jag tyckte var typ världens tråkigaste ämne. Vi hade matta alltid i A-trappans första klassrum dessa tider. Vi hade också enkka med Rut där minns jag i sjuan. Men inte i åttan och nian. I klassrummet ovanför hade vi Studda på åttan och nian med Iris Juntunen.

Jag minns att hon berättade, innan vi skulle fara ut och prya på vårterminen 1992 i åttan, ett exempel på dålig kundservice. Hon for till någon butik och kom in hastigt och lustigt via lagret, då det var överensstämt att hon skulle göra det, och hämta en 50-pack med Tripburkar till en klassresa. Där var det någon kille på 15-16 som jobbade och var uppenbarligen praktikant. Iris frågade honom: Vetdu var domdär tripparna e som det var överenskommet att jag sku hämta? Så svarade killen: Häh?!

Så frågade Iris på finska att Tiedätkös missä ne Tripit on joka oli tarkoitus ottaa luokkaretkelle  Så svarade praktikanten bara: En mä tiedä! Hon fick tripparna sedan då hon frågade någon annan, men hon sade att hon tänkte för sig själv att stackars pojke, om han inte lär sig bättre kundservice än detdär! Dedär har fastnat i mitt huvu vad hon berättade. Med andra ord så brukar teinare var just så, och sedan då folk växer upp brukar de oftast vara sakliga i dylika vardagliga situationer, utom kanske någo WT-junttin.

Alltså just detdär att man vill bli behandlad som en vuxen i högis.. fast man inte ju är det..   Men iaf, just ungefär i slutet av oktober/början av november då jag var i åttan så uppstod en såndän kollektiv protestfiilis mot lärarna och högis. Klart att det alltid finns de som tror att de är tuffa och börjar röka och supa så fort de börjar i sjuan, men det är undantagsfall. Vanligtvis kommer det först på åttan.  De som börjar supa och röka så fort de börjar sjuan brukar bli typiska WT-junttin och typ teiniäitin.

Just som lärarna t.ex. talar högt och förmyndaraktigt åt eleverna, om de ska iväg till någon speciell klass eller dylikt tycker inte åttor eller nior alls om. Just om någon lärare säger med en hög och förmyndaraktig röst åt ett gäng åttor som står och hänger typ: Nu ska ni blaablaablaablaablaablaaa, blaa, blaa.. Å sen ska ni blaaa, blaaa, blaa, blaa! Blabbeliblabbensblabbens blaa!  Då kan man nästan garantera att det hörs knorr som "No voi nu vittu ändå!" från klungan med åttor (eller nior) Och cigarettasken i fickan, för nikotinet ger extra spänning och excitment och hyvän olon tunnetta till protestmentaliteten i högis. Så var det bland folk då jag var i högis iaf.

Även alkohol, men det drack man ju inte på skoltid, med undantag av några från min klass maj 1992 som under en rast for till Fixens gamla hus och tog några klunkar ur en flaska Finlandia Vodka, som de hade gömt i en ventil på området.

Höstterminen 1991 på åttan började några flickor skriva "Lapin Kulta" på sina skor med kulspetspenna och samla på ölkorkkar de hade med sig i skolan. Ha en narikkalätkä med någon ölmärkes-logo som nyckelknippa, etc. etc. Man ska minnas att det var mycket tolerantare då den tiden , så det hörde nästan till då att unga sku åtminstone ibland dricka alkohol och ha smakar på tobak, men nu tror jag det är lite liknande mentalitet ännu fastän vi lever i intolerantare tider än 1991. Men inte i lika stor utsträckning.

Jag minns en som var typ en sen i utvecklingen nörd i sjuan, och på åttan så umgicks han med flickor och rökte och drack. Sådär hastigt kan saker och ting ändra i högis. Jag minns ännu då jag också ibland från och med höstterminen 1991 tog mig en spaadero, så for vi just slutet aav oktober/början av november upp bakom muuntajan och jag sku få jämät, och killen helt rutinmässigt tog fram ett hårt paket röd Marlboro och tände eld på en spaddu och började röka, så fick jag jämät. Liksom livet hemma och livet i högis var annorlunda som natt och dag. De vuxna förstår inte vilken sluten krets högis är för ongarna i högis. De har helt sina egna oskrivna lagar och regler och hierarkisystem, som väldigt få vuxna egentligen försöker sätta in sig i, än mindre förstå. Minnet är kort-då de själva också någongång varit i högis, eller folkskola, om de är gamla nog.

Högis är som ett fängelse på ett sätt. Med lärarna som plitar. Det blir automatiskt en viss mentalitet, då en massa folk som inte känner varandra föses ofrivilligt in i någon institution. Det må vara fängelse eller högis-men det är sociologiskt sätt i mångt och mycket samma fenomen. Inte skvallrade man heller åt lärare lika lite som fångar i ett fängelse skvallrar åt plitar, eller de får smörj.

Sedan minns jag engång då jag for upp till skogen ovanför skolan med en från min klass, då han bad mig med upp en rast då vi slutade tidigare. Jag gissade vad det gällde och for med upp, så bjöd han mig på en röd Marlboro. Det var i början av december 1991. Så rökte vi en där, så frågade han om ja vill ha en till? Så sade jag okej, så rökte vi varsin till där uppe i skogen. Då rasten slutade och vi hade fina i sysalen så började jag må jätteilla och jag kallsvettades och mådde hur skit som helst. Det var några som sade att ja ett vitt som ett lakan! Akut, lindrig nikotinförgiftning var det, så jag var ovan med tobak och jag fick skylla mig själv. Tur att jag inte spydde iaf. Då lektionen tog slut efter 45 minuter, så var det som om att illamåendet helt plötsligt sköljdes ut ur mig och jag mådde rätt bra igen-men kände mig något omtumlad.

Jag såg engång i yrkis en flicka som var ovan med tobak och gick ut och rökte, och var vitt som ett lakan och svettdropparna typ glänste i hennes spökbleka ansikte då hon kom in och hade rökt färdigt. Hon började också må skit av tobak då hon var ovan. Det var vårterminen 1996, och hon gick i min klass i yrkis. Någon frågade henne ut på tobak igen efter typ en vecka, men hon sade att hon börja må så skit förra gången, så hon inte vill röka mera! Så jag inte den enda som någongång fått akut lindrig nikotinförgiftning. Gränsen mellan eufori och illamående är knivskarp gällandes nikotin som ovan.

Men det är nostalgiskt att tänka på det. Nikotinet som drog ökade mysigheten och liksom trivseln alltid då man någongång inmundigade det de sista månaderna i 1991. Sedan hade jag en paus till sommaren 1992 innan jag började röka igen typ engång i veckan, tills jag började röka mera regelbundet från och med maj 1993 tills jag slutade december 1999.  Jag är bara ärlig och konstaterar faktum. Alla vet att tobak är skadligt för hälsan, men nikotinet ökade liksom välbefinnandet och myskänslan. Det blev inte direkt bara någon ovana för att vara tuff eller något- nikotinet ökade mysighetskänslan och var exciting på samma gång liksom. Svårt att klä det i ord. Nåja, det är ju en drog, så inte konstigt om det gav sådana fiilare.

Jåå, ja bantar alltså just nu, och jag var i Evalds pub i lördags och såg på Deep Purple cover bandet Tuhkuri Highway. Jag drack 3 glas torrt vittvin, och en kossuvichy där, utan att bottna något alls hemma. Och fy fan va de for upp i skatan nu då jag äter minimalt! Helt otroligt. Jag hamnade att ta en rågad tesked honung då jag kom hem, för jag kände att blodsockret var minimalt. Jag piggnade genast till och orkade lyssna på musa ännu några timmar. Utan 1-2 öl, som jag brukar ta efter att jag kommit hem från krogen innan jag bantade.

Alltså fy fan, men jag har gått ner nästan 4 kilo sedan jag började banta 18.2 i år, så vad är bättre än det? Belöningen kommer ofta efter pina och plåga, som då Odin hängde sig i världsträdet 9 dagar och nätter, borrad med ett spjut utan att vare sig äta eller dricka-och fick efter det runorna från underjorden-fick visdom från den andra sidan.

Nu börja ja mittiallt minnas 11.9.1993. En lördagskväll. Det var Hallidisco samma kväll. Vi satt uppe i skogsdungen ovanför Puttes och tog. Jag drack kossu med sprite. Kossun hade jag köpt av en som hade kuppat den från sin mommos gobbe, som hade fullt med spritflaskor bakom en spegel, och sålt den åt mig. Det kom en från nian som hade plastpåsan fullt med Lapin Kulta-flaskor. Han sade: Morjens! och jag sade också Morjens!

Så sade jag: Nå nu börjar ja bli full! Och tyckte typ att uuuööuu! Då jag steg upp efter jag suttit och kände mig yr. Det kom någon Pasi från Hangö och talade med oss där. Vi såg en tygkasse långt uppe i en trädgren och jag började flina åt den, så sade Pasi "Nå vitut siitä!"

Sedan tänkte det nästan bli slagsmål utanför Puttes typ 20 minuter senare. Någon Hangöbo som var Pasis kaveri sade åt mig: Vittu sä oot ruma! Saatanan pitkätukka!! Så sade ja: Entä ite?! Han bara mumlade något tillbaka. Så frågade Pasi, kuka täällä on kovin jätkä!?! Ette uskalla tehä mitään nyt kun mulla on koko jengi takana!! Så pratade ja lite med honom, men kaverina ryckte i mig å tyckte att hej, vi far nu!!

Det var riktigt liksom testosteron i luften. Det var antingen på väg att bli slagsmål, eller så var det bara uhoamista.

Hehe, HALLI Disco va nu keikkor det.

Det är en brud här i byn som jag har funderat på att fråga på kaffe, men jag tänker nog inte göra det mera, för jag drömde häromnatten att jag frågade henne på kaffe, och hon sade såhär: Nej, nej, nej! Och så sade hon att kaffe kostar mycket. Så det är ett dåligt tecken. Screw her, det finns andra brudar.

Det är nästan som Black Sabbath låten Warning från deras första skiva, där Ozzy sjunger: You never said you love me and I don't believe you can, cause I saw you in a dream and you were with another man.

Nu kom ja mittiallt bara ihåg maj 1991 då jag var på väg hem från skolan. Det var en solig dag, och jag hade köpt en Fazer's röd chokladskiva, som då fanns att få. Tyckte om den 1991, men typ 1996 då jag på nyo åt Fazer's röd så tyckte jag att Fazer's blå var betydligt bättre. Fazer's röd var som Fazers blå, men ahde en mindre mäktig och mjukare, kankse barnvänligare smak.

Så då jag går uppför Kilavägen så kommer det cyklande en arg kärring som stannade cykeln och började skrika argt åt mig att jag har varit med om att söndra någo fönster i ett obebott hus i området. Jag nekade bestämt till att jag skulle ha rört mig i området, ännu mindre söndrat några fönster. Då jag verkligen inte hade gjort något dylikt. Jag trodde ju att hon var tokig!

Alltså minns någon sådana chokladpraliner i påsa som hette Savoy? Jag brukade köpa b.l.a.  en påsa Savoy som lördagsgodis alltid hösten 1984 då jag var i butiken med pärona, och det var jättegott! Mmm, det sku vara verkligen gott med Savoy-choklad!!

Jag såg på denna video från en videosamling jag hade vid namn "Rock Monsters" då jag var hemma från skolan 21:ta november 1991 p.g.a. blindtarmsinflammation (fast jag inte visste om att jag hade blindtarmsinflammation) Och jag skäms inte för att säga att jag började tycka om även denna musikvideo då november 1991, sedan jag fått en drös med musikvideor med posten fredagen 15.11.1991, då jag beställde musikvideon för nästan 500mk som jag hade sparat. Och det regnade så helvete då jag cyklade till posten efter paketet. Det regnade och var mörkt. Vid stationsbron på väg från posten så promenerade en såndän Barbro på väg ner till tåget. Hon var våran hissavikarie på åttan. Jag hejade på henne och hon hejade tillbaka. Hon var jättesnygg tyckte man då. Hon var 27, så förmodligen skulle jag tycka hon är lika snygg om jag skulle se henne nu som hon såg ut då.

Och jag fick musikvideon. Dendär samlingsvideon jag talade om med 80-tals mainstream heavy,  2 Deep Purple videos, en Sex Pistols film, samt Venom- Live 90´ som jag tyckte allra mest om av dom alla jag köpte

Musikvideon såg vi på också då en kaveri hade den sommaren 1990 alltid. Alltså ifrågavarande samlings-musikvideo. Vi retade alltid ena kaverins lillsyrra, som brukade vara med oss ibland, genom att spola förbi just denna musikvideo, som hon tyckte om då sommaren 1990. Vad är det för en musikvideo? :) Se själva. Och som sagt, jag skäms inte för att säga att jag diggade den då som nu, fast det är den ända låten av ifrågavarande artist som jag tycker om på allvar.

Kaurismäki bröderna är nog bra på att catcha rätt moment liksom! Se på detta clip. Först typen med maihar-rock som hänger ut över däcket vid Saimen från rock-dokkaren Saimaa-Ilmiö inspelat i början av juni 1981, då Juice Leskinen, Hassisen Kone och Eppu Normaali for runt Saimen och dokade och turnerade och spelade lite här och där då de for tillfälligt i land. Det är krapulafiilis märker man. Först typen med maihar-rocken, och sedan direkt efter han som hänger över däcket tillsammans med Juice. Han ser ut som att ha fått sitt hjärta krossat av en brud, alternativt att han är sorgsen av all otur i kärlek, och just då han är i färd med att ta ett bloss av sin tobak så ser han ut att tänka att mul on sentään jotain lohdutusta! (tobaken) Det är finskt nationalromantiskt-melankoliskt på högsta nivå. Alltmedan Safka spelar Menninkäinen-melodin på sin haidare.

1: Musikvideon som jag började digga 1991:

2: Kaurismäki scenen med de rökande typerna över däcket och han med ljust hår som står bredvid Juice som ser ut att ha sitt hjärta krossat av all otur med brudar, och tänker just som han är ifärd med att ta ett bloss, att han har nu åtminstone någonting! (tobaken)
https://www.youtube.com/watch?v=A9a-fnagU4s

fredag 1 mars 2019

Nattugglan blir snart NattELEFANTEN om han inte bantar!

Alltså vittu ja vägde mig förrförra måndagen, och jag tyckte inte alls om vad jag såg. Vågen visade på 90,6. Jag har bara engång varit fetare, det var efter julen 2015 då jag vägde över 91kg. Så nu är det helt enkelt slut med allt vitt raffinerat socker och vetemjöl, samt att jag dagsfastar. Jag äter två knäckebrödsskivor med kycklingpålägg och kaffe på morgonen, sedan äter jag först klockan 23 nästa gång. Då äter jag en lätt måltid. Det sku vara stil att gå ner tills man är så smal som jag var för 20 år sedan. Och jag har gått upp över 20kg sedan dess.

Jag hade ingen aptit och var smal som ett sträck typ 1993. Hade inte någon karkkihimo eller himo efter choklad eller skräpmat förrivärlden (I lågis och högis åt jag dock mycket godis, och i högis drack jag en liten flaska limppare varje kväll, utan att för den sakens skull alls bli fet. Men det var då)

Innan jag började dricka kaffe november 1992 så drack jag ibland en flaska limppare på morgonen innan jag for till skolan för att vakna upp lite. Hösten 1992: Omenalimonaadi brukade jag dricka på morgonen, som jag tyckte var helt fabulöst gott och en nyhet då. Men jag åt mycket sällan, i princip aldrig i skolan då jag var på åttan och nian. Och ännu 1993-1997 var det kaffe och cigaretter för min del under lunchrasterna, då jag brukade fara till Golden Grill och dricka kaffe och röka. Mycket sällan mat. Därför var jag också så smal! Intet ont som inte för något gått med sig, som det heter. Åt 1996-97 förvisso ofta en mockaruta med kaffet på lunchen, men det inverkade inte mycket då jag var så ung och inte annars heller åt mycket gott eller mat.

Då jag började studera i Ekenäs 1998 så brukade jag sällan äta skolans mat, då den var så uäk. Typ som någo rester från ett nordkoreanskt koncentrationsläger eller något. Jag brukade dock gå till Kungsen varje dag under lunchrasten och äta en skinksemla och dricka ett stort glas apelsinjuice. Man klarade bra resten av dagen på det fram till kvällen. Inga morgonmål utom en kopp kaffe.

Det var då jag slutade röka december 1999 som jag år 2000 började sakta men säkert ersätta cigaretterna med choklad och karkki. Jag hade inte just någon sockerhimo då jag rökte mer eller mindre kontinuerligt  mellan 93 och 99.

Sedan år 2001 hände det något. Jag fick en rasande aptit på kebab med franskisar, brödkebab, pizza(utan ost dock, då jag tycker att ost är uäk), hamburgare och annars bara vanlig mat också. Jag började äta som jag aldrig har gjort förr. Och jag har i åratal mer eller mindre ätit som en häst. November 2001 började jag äta några Fazer's blå chokladkakor i veckan.

Med undantag för vissa bantningsperioder, så har jag hållit på såhär, och jag ska säga er att sockerberoende är för mig åtminstone en hel del svårare än nikotinberoende. Efter de första veckornas abstinens så tänkte man bara ibland på att det sku vara gott med tobak, men man tänker hela tiden på att få skräpmat, godis etc. mycket längre tid än cigaretter. Nikotinberoende är överskattat. Sockerberoende ÄR för mig ett betydligt hårdare beroende. Så är det bara. Men det är klart, det finns individuella skillnader. Det finns folk som aldrig blir så beroende av nikotin, och det beror på individuella skillnader i hjärnan. Men också viljestyrka. Det är det som är det viktigaste skulle jag säga. Men om man är mera beroende så vill man innerst inne inte sluta. Så har det varit med mig och godis&skräpmat.

Dessutom inverkar nikotin på ämnesomsättningen på något sätt, så rökare brukar vara smalare människor. Vilket får mig att tänka på en sak. Varför finns det så många feta människor idag jämfört med 70-80 talet? En orsak kan vara att rökningen har minskat betydligt sedan dess. Från en hälsofara till annan. Jag vet en tant som var rökare men slutade år 2000. Då jag såg henne senast år 2011 så var hon smällfet, fast hon var smal som en pinne 95-96 då jag såg henne på daglig basis. Och då var hon ändå 36-37 back then och inte 20-25. De flesta rökare jag vet, har inte problem med sin vikt. Sedan finns det ju de som äter som hästar och röker dessutom på och är feta och lungorna förmodligen svarta som skorstenar. Men de har ingen självdisciplin att tala om.

Men nej, jag tänker inte börja röka. Och vill inte ersätta ett beroende med ett annat. Pointen är att man kan äta godis någongång, och jag tycker att man även kan röka någongång om man känner för det. Vi är ju alla ändå bara människor, och folk har alltid stimulerat sig med något vid speciella tilfällen. Det är först då det blir på daglig basis, eller typ varje veckoslut också, som det blir ett problem. Man ska undvika beroende, och det har BARA att göra med viljestyrka. Man ska inte vara svag och börja på daglig basis med något. Mitt sockerberoende kom smygande, och jag måste erkänna att jag brydde mig inte alls om det då heller, då jag inte förstod hur tjock jag skulle bli. Jag var naiv och tänkte att det är ingen fara för mig att äta godis och skräpmat! I själva verket lär det ska vara lika farligt som daglig cigarettrökning. Man bara pratar mycket mer om tobakens faror. Socker och godisbolagen har väl lobbat så bra och effektivt, så det är inga varningstexter på godis, fast det borde vara det absolut.

Det är väl därför folk är så feta nuförtiden. En orsak kan iaf vara att då rökningen minskat betydligt sedan 70-talet som jag redan skrev tidigare, men då var folk också mycket smalare.. är jag den enda som ser ett samband där? Ojasta aallikkoon, som man säger.

Det värsta är då man ser smala människor som köper choklad och skräpmat och chips. Det känns för fittit, och jag har haft en tomhetskänsla sedan jag slutade med godiset förrförra måndagen, men måste säga att jag har sovit bättre på nätterna. Jag vaknar bara typ engång om natten, då jag då jag åt godis vaknade 3-4 gånger om natten. Jag har beslutat mig för att jag är allergisk mot godis och därför blir så fet. Det får vara nog nu, fast livet också känns mycket gråare, och hela tiden som att man sku sakna något. Men den värsta abstinensen lär ska försvinna snart.

Så det är ett stort skämt att socker inte skulle vara beroendeframkallande. Detta med abstinensen jag har motsäger det bigtime, och att man ändå har ätit fast man vet att det inte alls är bra och att man blir fet som en elefant. Och himon som man kan få stundvis och håller på att driva en tokig.

Eller vad sägs om detta: Någongång nattetid då jag inte haft bilen av någon anledning, då den vart på reparation eller någo, så då jag fått godishimo och inte haft något hemma och allt annat varit stängt, så har jag både i regn och rusk och i  -20 graders kyla promenerat från Tallmo till Shell(som är öppet dygnet runt) och tillbaka, och vräkt i mig en stor påsa med karkki eller choklad eller något då jag kommit hem. Om inte detta är ett beroende, så vet inte jag!?

Vem kommer förresten ihåg ett barnprogram som kom typ 1983 där det var en gobbe i studion som var "sagofarbror" och berättade mellan olika programsnuttar om saker och ting. Engång började programmet med att han stod och glufsade i sig äppelpaj med vaniljsås med sked från en tallrik och sade nåt: Mmmm, Ja, de e gott dethär! Han var i 60-årsåldern kanske. Hade grått hår och skallighetskrans? Kommer någon ihåg ett sånt barnprogram? Äsch, nu ska ja int tänka på socker för i helvete! UschNamm!nej, usch!  Prinsesstårta och choklad är jätte-uäk, men fiskleverolja är jjjjJÄÄÄÄÄÄÄÄTTTEGOTT!! Så måste jag börja tänka nu typ!

Har inte hunnit göra mycket annat än att jobba denna vecka. Jobb, jobb, jobbelijobb! Därför har jag int skrivit heller så mycket denna gång. Detta är ett nostalgiskt minne iaf. En kaveri köpte en samlings-demo-kassett april 1996 med olika finska underground-band, som var bra. Vi brukade gå ute genom skog och mark under fuktiga nätter april-maj lyssnandes på denna demo med en liten mankka. Det var verkligen längesedan, och är verkligen nostalgiskt då man tänker på de nu i efterhand!  Någon hade laddat hela kassettn till youtube! Det är så bra så jag tror nästan att jag ska lägga en länk till en av låtarna här. Håll till godo, gamla goda tider!! Lite 90's musik. Fantastiskt bra och "skogigt" och för en tillbaka till vårnätternas prakt år 1996!

Musiken och natten lockade oss till något annat än samhällets förpliktelser då under 90-talets mitt. Man började känna sig mera distanserad från alla "måsten" och ramar för vad som förväntas av en "normal" vuxen människa. Man sökte frihet bortom förpliktelsernas gråbleka värld.  Kanske formades en stor del av ens vuxna personlighet under dessa nattliga vandringar då under den tiden? Fick mig att tänka på det, då jag läste ett annat men gammalt och intressant blogginlägg, där författaren spekulerade om liknande saker. Man kände delvis igen sig. Det är nostalgiskt att tänka på dessa tider såhär långt i efterhand, det måste man åtminstone säga!
https://www.youtube.com/watch?v=LMc00frLdhg