Pulin med senapsgul pipo i Evalds höstn 1998

Alltså jag minns en kväll vi var i Evalds höstn 1998. Och det var innan dom hade utvidgat utrymmena, så det var bara första rummet som var evalds pubben då den tiden. Litet som fan va.

Nå iaf, vi satt där på en kaffe en söndagskväll jag och några kompisar och talade med baarimikkon där. Den enda andra kunden förutom vi, var en old-school puli med en senapsgul pipo på päronet. Han satt bredvid oss, men talade inte med oss, utan muttrade för sig själv där något typ muti, muti..perrkele! Lågt. Han drack kalja och kedjerökte röd nortti, då man ju fick röka inne då det ju var tolerantare på 90-talet. Även föräldrarna var tolerantare på 90-talet, då de köpte ut alkohol åt högiselever mera då i större utsträckning. Mina föräldrar var så intoleranta så de inte gjorde det, men i största allmänhet. Och tolerans är ju något som är jjjjjJJJJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄTTTTEEbra, juh!

Sedan skulle baarimikkon snart stänga. Pulin frågade honom oroligt: Kai mä kerkeen juoda kaljani loppuun?

Baarimikkon sade åt honom glatt och hurtigt: Juu, juu, juo ihan rauhassa vaan! Dedä mindes jag nu bara. Så for vi till fågeltornet strax innan jul 1998. Det var en riktig skymningsutfärd. Vi for först upp til "Tebbe" dvs Teboil som då ännu fanns och köpte färdiga smörgåsar från caféet. Jag hade med mig en flaska Scwheppes Russchian, som jag tycker att är en jättegod limppare. Jag hade fammos gamla mankka med mig och vi lyssnade på Dödheimsgard uppe i fågeltornet. Det var riktigt mysigt! Då var man så ung också och världen sågs ännu som spännande och nice på ett helt annat sätt och man trodde på romantik, hahaha! Så är det ju ba creepy. Men unga gossar kanske tror på romantik mera och skrämmer bort brudarna med romantik och sina starka känslor gentemot dem, som när allt kommer omkring, bara tycker det är creepy. (Det är patetiskt att vara "needy". Ger ett svagt och patetiskt intryck av rena psykologiska skäl) Förutom karismatiska bad boys, som inte är romantiska utan "bad". Men det är ju en annan sak. SÅDANA unga killar drar tjejer åt sig. Sku man ha vetat det DÅ, hur det fungerar PÅ RIKTIGT! :D men livet lär. Jag anklagar ingen annan än mig själv. Man borde ha insett det då redan att det är så och inte sopa tecknena under mattan.

Nej men det är ju så enkelt, att kvinnor är människor. Nu sku man säkert som kar tycka det känns lite konstigt, om man jämt och ständigt sku bli uppvaktad av desperata brudar-som julkkiskarar blir-och tröttnar på det! Först sku det säkert vara alldeles underbart-men sedan då man fått smaka på beundran så sku man väl tröttna på det till slut-karar behöver kriga för sin sak och få känna att han erövrar-inte passivt få saker och ting. I längden sku det bli tröttsamt nog.

Man ska vara glad och med glimten i ögat då man har med brudar att göra och inte fastna för en enda brud(det är desperat och creepy) s, utan flirta och ragga till höger och vänster med vackra brudar. Säger en nej så far man till nästa utan att bry sig om någo nobbar. Inte romantisk-creepy-desperat och needy. Inte heller någon jerk, även om dom klarar sig bättre än snäll-desperata fårskallar.

Jåå, så minns jag att jag och en såndän Janne stod med cyklarna på gatan en solig höstvardag 1985. Det vände in en mörkblå Opel Ascona på gatan. Janne ropade mittiallt fullt åt hon som körde opeln: SENKIN PASKAPÄÄ! Tanten var en tant med glasare och lockigt hår och hon glodde på Janne. Så stannade bilen vid ett hus kanske 100 meter längre bort. Janne ropade fullt åt henne då hon var utanför bilen: SENKIN PERKELEPÄÄ!! Lol. Och engång då vi var i strid så ropade han åt mig: Senkin vittupää! Då vi var i strid talade han finska med mig och då vi var kompisar svenska av någon anledning. Roliga barndsomsminnen. :)

Jag kommer ihåg då jag drömde en dröm hösten 1985. Och den drömmen gick ut på det, att jag och just dendä Janne smög någonstans vid någon stuga och det var spännande. Vi sku skrämma någo folk inne i stugan på något sätt, så att dom trodde att vi var typ någo maniacs eller spöken eller någo sådant, minns faktiskt inte riktigt. Sedan så bara hör vi att dörren öppnas och hör någo osammanhängande av några som halvspringer och ojjar sig och ropar på hjälp. Janne ser dom först och flinar och säger: Aaahahahahahaahaaaaahaaaaa, Sii! Och pekar på mot dom som halvspringer, och då jag ser ditåt så ser jag bakomifrån två gamla käringar på 85-100 med vitt hår och krokiga av sig som halvspringer klumpigt framåt allt vad deras kroppar orkar och på samma gång ropar de: Hjääälp! Å e rädda som fan för att vi hade skrämt dom.

Hehe, lite politiskt inkorrekt inte sku man skrämma gamla tanter sådär på riktigt =) Men det var en så komisk dröm på nåt sätt och vi var faktiskt smålortar i den drömmen och jag var en liten lort då jag drömde den drömmen, så det förlåter det nog att vi skrämde de gamla tanterna så i drömmen =)Dom trodde att de va någo jättehemskt, så var det bara två småglin som skrämde dom men som dom missuppfattade som någo jättefarligt.

Nu drömde jag ju engång i tvåan att jag och en klasskaveri tog fast Knocke och Smocke (Vargen bästa kompisar i BAMSE) bakband dem och förhörde dem då de hade gjort något fuffens. Så inte skrämde jag bara gamla tanter i drömmar utan tog även fast två breda kraftiga karar som Knocke och Smocke.

Så minns jag sommaren 1992. Det var en solig sommarkväll i juli och jag tänkte att jag ska ta mig en cykeltur till Billnäs via saxfabriks-vägen och sedan vända vid bron och komma ut vid korsningen till Pojo och Karis och cykla vidare mot Lövkulla-hållet. Det stod 3 typer från F-klassen på sina mopor vid Billnäs lågis och samtalade med varandra. Jag kände dom lite och börja prata med dom. Två av dom had monkey och den tredje had en Pappa Tunturi. Han med pappisn had en Koskenkorva-t-skjorta och lekte vaaner och talade högt om något att typ ÖÖjöjöjöjöjöj!!! vräkande- som låter sådär. Då man ska lek en så vaaner kar så är man bara en 15-årig lort då man är mellan åttan och nian i högis. :) Nåvä, ja lekt ju jag med vaaner på mitt eget sätt och trodde att jag var mycket smartare och klokare än de flesta andra, så int va ja heevär ja heller i högis.

Så fick han med Koskenkorva-skjortan ena pätkän av en Raider chokla (Twix nuförtiden) som en Anna gav åt honom då hon satt och åt choklad vid D-trappan efter att vi hade haft jumppa med F-klassen. Alltså D och F klassen hade jumppa samtidigt hela högis igenom. Och jag såg och hörde det. Anna talade med honom något och hon berättade att hon fick lite godis och bl.a. en Raider av någon och så sade hon i sin tur: Du får ena pätkän! Och gav ena pätkän med Raider-pappret kvar åt honom. Det var januari 1992.

Han med Koskenkorva-skjortan på sig sedan senare juli 1992 smög förbi mig och kastade diskret Raider-pappret på golvet medan han glufsade i sig den ena Raider-pätkän som han fick av dendä brudn som hade fått godis tidigare. Så gjorde man i högis. Det var väl delvis en protest mot vuxenvärlden, delvis att man sku visa åt de andra högiseleverna hur cool man var.

Jååå, det var just han som jag berättade nåt om i ett inlägg för längesen då jag var på Trucker's Festival i början av juli 1992. Så var jag inne i hallen just då, där det var fullt med stånd som sålde allt världens krimskrams och han kommer förbi med en annan från Pojoklassen. Han med Kossuskjortan märkte ingenting först, såg bara tankspridd ut. Jag sade "Morjens!" Så sade den andra från Pojo tillbaka Morjens! Sedan märkte han med kossuskjortan mig och lekt vaaner och sade: Neeeej!! Haha, han försökte leka vaaner å kova med att högisaktigt säga så åt mig, men det var nog han som skämde ut sig. För det var liksom så klumpigt formulerat och kom liksom från bakomtakana. Liksom tänka er nu: Morjens! Morjens! Så är det någon daiju som säger: Neeej! direkt efter. Vi stannade inte och tala eller något, så det fastnade i minnet: Morjens! Morjens! Neeeej! Haha!

Jag kommer ihåg på vårterminen 1992 i teckan. Det var några från Pojoklassen i vår teckagrupp också, bl.a. hon som gav en Raider pätkä åt han som sedan senare hade en Koskenkorva skjorta på sig sommarn 1992 och som sade "Neeej!" åt mig i Truckers Festival samma sommar.Vi hade alltså Tecka med Guru. Det var en brud som höll på att säga på skojs skull åt Guru att hon vill fara nu, för hon behöver fara till kiosken köpa halspastiller. Så var det en annan brud som sade att hon behöver fara och köpa kondomer och fnissade till. Så var det en tredje brud, alltså just dendä brudn som gav en pätkä Raider åt han som sommaren 1992 hade en Koskenkorva skjorta på sig och som sade Neeej! åt mig i Truckers Festival samma sommar, som sade såhär: Kondomer, me banan å jordgubbssmak! Guru bara börja flina.

Det om det. Jag har ätit som myki julmat idag så jag inte ork skriva nå mera. Så har jag druckit Dr. Pepper, vilket är en bra juldricka. Fick några böcker och choklad till julklapp, men den bästa julklappen fick jag idag då jag var och gå i Tallmo-motionsslingan. Dvs igår egentligen då dygnet nu vänt. Jag var 13-tiden ute och gå i motionsslingan och det kommer emot 2 brudar och en kar. Jag tycker mig höra att de talar dämpat ryska med varandra. De var kanske runt 35. Kan va svårt att bedöma åldern ibland. Jag tänkte att jag ids int se så myky på brudarna om de engång har kar med, men ust då de går förbi så ser jag mot brudn som går närmast mig en hastig skymt bara, och hon såg redan färdigt på mig och smajlade! Det var definitivt en blick som visade att hon kände attraktion för mig. Hon såg mig rakt i ögonen och smajla til vackert. Det var nog den bästa julklappen jag fick i år. Mera sådant! DET var den bästa julklappen för i år! Och den kom helt oväntat. Det behövs så lite för att man ska bli glad för en tid!

God fortättning på Yule! *burp!* Och nästa gång blir det årskrönika. Kanske.

Vem är det förresten som har släpat en Möukk till trottoaren utanför Lilla hembageriet/blomaffären/frissan(?) där i Centralgatan? Jag har kört förbi några gånger och skymtat en gammal Möukk som står där. :D Det ska väl föreställa va nån sorts reklam åt någon av firmorna där kan jag tänka mig..

Julstämning i Dalgatans Daghem 82-83. Orättvist med mandeln i julgrötn! Buuhuu!

Alltså jag minns innan julen 1982. Då åt vi julgröt i lekis, alltså i Dalgatans Daghem, där jag var en "lekiselev" 82-84. (Tänka sig! 10 år senare var man en tuff nia, som lyssnade på Kreator och Nuclear Assault och var ute i stan och smygröka med en kompis vid samma tider!! Alltså vi var ute i stan fast man int sku ha fått och så rökte vi, fast vi inte sku ha fått-mitt på en skoldag! Det hände nu och då i nian att man rökte och var utanför skolgården. Det kändes så coolt och stort..och för all del, i en 5 årings ögon är det ju det...det kändes då som 15 bara kusligt att tänka på barndomen och då man var 5, för man vill absolut int va så liten som 15 och var jätteglad över att man gick på NIAN!! Jag kände mig faktiskt stor "på riktigt" på nåt sätt, speciellt efter jag hade fyllt 16 och sedan var på min sista högisterminen vårterminen 1993.

Det kändes som om att alla portar skulle öppnas efter högis och att allt sku va möjligt. Ja kände då att bara man slipper från högisfängelset så blir jag seriöst "stor" på riktigt-och är på mycket god väg nu. Typ så tänkte jag. På tal om tobak och unga. Även jag associerade rökning med coolhet för man tänker så kortsiktigt som ung. Då det i en Kreator-miniposter i Suosikki var en Kreator poster, där bändet satt och poserade utomhus i sina långa luggar och blåa jeansrockar och svarta prätkärotsin, och en av dom höll i en tänd cigarett, så var ju det också "coolt" fast man inte använde det uttrycket, men så barnsligt tänkte man som 15, lol! Det var liksom "thrash", haha.Inte tänkte man på hur sunkigt och hurdan vardaglig rutin bara rökning är för en som är vanerökare och "måste" röka dagligen. Det var mycket tuffare att dom kunde hantera instrument och få fram så hård musik. Cigaretten var det inge tufft med, lol.)

Men tillbaka till julen 1982 och Dalgatans Daghem. Det var alltså på det lilla sättet, att vi dagarna innan jullovet åt julgröt i lekis. Och en flicka fick mandeln i gröten. En belöning vankades ju för henne då. Hon fick under fem minuter söka sin gåva hon skulle få tack vare mandeln. Julljusena bara reflektera i hennes glasögonlinser då hon ivrigt sökte efter gåvan, då lekistanterna gav vinkar.

Sedan hittade hon gåvan. En chokladtomte som hon glufsade i sig med god aptit. Jag sade åt tanterna att det är orättvist, för jag vill också ha choklad! Tanterna sade att hon hittade mandeln i år, nästa år är det kanske du som får mandeln i julgröten någonstans. Jag tyckte ändå att det var JÄTTE orättvist.Hehe. I själva verket var det nu en random chokladtomte. En sådan som är ihålig under ett tunt chokladskal. Ingen lyxchoklad så att säga. Mignon ägg och Fazers blå är några exempel på LYXchoklad, tycker jag.

Jag minns vid samma tider som lekiset samlade matkonserver till Polen. Det var stor varubrist då i de polska affärerna. Jag minns tyvärr ingenting av då Jaruzelski utlyste krigstillstånd. Det måste ju ha varit i nyheterna om det mycket, men var så liten så jag inte såg på nyheterna. Numera är jag kritisk till YLEs nyheter och ser det ur det perspektivet, som de statliga nyheterna i Östtyskland. Nu ser man ju vad som hänt i världen,men jag har ett kritiskt filter alltid då jag ser på nyheterna. Då de vinklar och vrider. Men för all del, de berättar nog sanningsenligt med, men inte faktorerna bakom. Eller väldigt sällan.

Det är ganska intressant det med de forna öst-staterna. Jag läste att ett gäng ungdomsmusiker från DDR besökte Polen 1983, eller tänkte göra det, då någon hade bokat spelningar åt dem i Polen. Men de blev bryskt avvisade av den polska tullen. En av de polska tulltjänstemännen såg Leninmärket som en hade på sin kostym, och kallade honom för "kommunistsvin". Polen var folkligt sett väldigt anti-kommunistiskt. Så någon "socialistisk broderskap" östländerna emellan fanns nog bara på pappret. Även Ungern och Rumänien avskydde varandra, och det var svårt för ungrare att resa till Rumänien

Nu sku väl någon politiskt korrekt genusfjant direkt säkert tolka det som att jag blev avundsjuk på henne, bara för att hon var en stark flicka, som var så stark så det var hon som fick mandeln i gröten! Men nej, jag sku ha vart precis lika avundsjuk på om det sku ha vart en pojke som fick mandeln också.

Så mindes jag också då vi någon dag innan jullovet i lekis 1983 sku stöpa ett ljus var varenda en av oss ongar. Vi gick i ett led och satt stundvis våran vek i en burk med het stearin (Skulle det vara möjligt i dagens överbeskyddade/lättkränkta tidsålder, för ungar med såsan sysselsättning?)Alltså alla ungar i lekisgruppen Blåsipporna, som jag var medlem i. Vi gick runt där i en kör-ring alla ungar och doppade stundvis ner veken i ljuset och under tiden så bestämde tanterna att vi skulle sjunga barnsånger. Och jag avskydde barnmusik och tänkte ungefär att GAaaaarghhh!!! En enda barnsång till och jag går upp i limningarna!! Fullt så bokstavligt tänkte jag inte, men liksom i samma andanom eller hur man säger det.

Nu tänker jag berätta om vad jag är för åsikt av en finlandsvensk podcast (som jag hörde ett avsnitt men slutade sedan, för att det var rena rama härskarteknik-moralpredikningen i synnerhet den podcasten jag hörde. Varför sku man vänta sig att andra avsnitt sku vara så annorlunda?) Och den podcastens namn är I säng med Ronja&Taika.

Det ända som är humor där är att dom är sådana tosikkon och agerar så klichéaktigt som politiskt korrekta moralpredikare i sina sändingar så det ju blir som en ren parodi på snälla och politiskt korrekta anti-rebelliska moralpredikare, men dom menar allvar. Det är big lol! Nå det är också ren komedi det faktum att kritik avfärdar de säkert med att känna sig kränkta och att skylla på konspirationsteorin om patriarkatet. Och att jag är en dum, dum, dum kränkt vit heteroman. (Alla som är av annan åsikt än dom tycks de avfärda som att de är "butthurt". Enligt deras logik måste man hålla till 100% med dom i allt vad dom säger och alla deras åsikter, för annars är man "butthurt" Det är ironiskt att de hela tiden skriker ut i etern att andra är butthurt...

Allt vad man än säger, och vad man än tänker som är annorlunda än deras egna åsikter, beror enligt dem tydligen på endast två orsaker: 1: "Patriarkatet" 2: Att man är butthurt och 3: "Mansplaining" Vilket är feministernas motsvarighet till kristnas "Falsk profet". Dig behöver jag inte lyssna på, du mansplainar! vs. Dig behöver jag inte lyssna på, du är en falsk profet. lol! Och förresten, om de som snackar om mansplaining skulle på riktigt vara för jämlikhet, så skulle de också tala om womansplaining! Ordet mansplaining är med andra ord bara simpel härskarteknik.

Och så tycks de hela tiden dra alla män över samma kam. Män är sådana och men är si och så. Män säger dittan, män säger dattan. Som om att "män" skulle vara en homogen grupp som alla är helt likadana! De borde bekanta sig med män mera, så sku de märka att de är människor de också med sina svagheter och styrkor och inte bittert gnälla på män som grupp. Inte vara i sin egen lilla mansföraktande bubbla, utan öppna ögonen och inte vara så kritiskt inställda till allt. Det brukar vändas emot en. Och gudars skymning vilket liv det skulle bli om någon yle-podcast skulle tala om "kvinnor" hit och "kvinnor" dit. Då sku det bli rena rama lynchningsmentaliten direkt. Det skulle nog censureras antagligen innan det ens sku ha fått börja, då människor som Ronja och Taika skulle bli butthurt.Och så talar dom ännu om jämlikhet! ROFL.

Nå det är ännu roligt och ironiskt att man får intrycket av en lite småfräck podcast, då den heter "I säng med Ronja&Taika. Lite småfräck, lite politiskt inkorrekt och vågad. Men så är det den diametrala motsatsen, bara en snäll och anti-rebellisk moralpredikar podcast, lol! Lika bra skulle man kunna lyssna på en lestadiansk eller jehovas vittnens podcast, lol! Eller varför inte typ "evangelisk-lutherska kvinnoklubbens podcast" eller någo. Kristna eller dagens politiskt korrekta. De är likadana och ett vackert tvillingpar, som kan ta varandra i hand. De har likadan härskarmentalitet och vill slå huvudet i bibeln åt folk och moralpredika och blir jätte-upprörda, om man inte tänker 100% som dom. Haha! Och så tror dom på något gråblekt och tråkigt utan någon som helst rebell-flamma båda två. De har de också gemensamt. De vill "Kväva Lokes flamma" så att säga. Eller också sy fast Lokes mun, ett öde som Loke råkade ut för i en av myterna, då gudarna tröttnade på hans obehagliga sanningar.

Hahahahaha, jag tycker att deras podcast är i samma klass som då det i en Lucky Luke-serie kom ett gäng kyrkliga moraltanter med såndäna fula 1800-tals moraltantshattar på päronet till saloonen. Tanttadaarorna började moralpredika åt dom i saloonen, och så tvingade dom cowboysena i saloonen att stå i rad med bibeln i handen och sjunga Halleluja! Halleluja! Alltmedan en av moraltanterna med moralmössan på päronet dirigerade sången, och en annan av moraltanterna med ful moralmyssa på päronet spelade halleluja på saloonets piano. Typ: Kling-kli-KLINGG-kling,Kling-kli-KLINGG-kling... Ocn man ser bara Lucky Lukes plågade min och kallsvett då han blir tvingad till att sjunga halleluja av moraltanterna, lol! Jag tycker att den podcasten jag skriver om är ungefär lika moraltants-aktig och antirebellisk faktiskt som kyrkotanterna i saloonen. Den riktigt komiska aspekten är ju som sagt att dom försöker ge intrycket av att vara småfräcka och vågade, så är dom inte det, utan det motsatta! Det är big lol! :D

Hahahahahah, jag minns en Lucky Luke serie där Lucky Luke hamna ta hand om ett litet barn. Så kommer han ridandes med Jolly Jumper och barnet också i sadeln. En fet gobbe utanför en saloon skrattar då han ser barnet och säger retfullt: Titta grabbar, en barnrumpa! Och så då Lucky Luke kommer gåendes in i saloonen så säger den feta gobben retfullt såhär: Och här kommer daddan! Det mindes jag nu bara mittiallt. Lucky Luke kom bara nonchalant emot gobben med sätkän i mun och sa ingenting

På tal om podcasten ännu. Då man är Backade av statlig media. Då kanske man upplever att staten står bakom en eller något, och man blir hög i korken. Men det ironiska är ju att det är det totalt motsatta egentligen. En kompis sade också att nej hoho en så jopplig podcast! De var nog första å sista gången ja hörde på den! Då det kom på tal. Min gissning är att bara den lilla bubbla av människor som har 100% likadana åsikter som Ronja och Taika lyssnar på den. Ingen annan orkar höra på den. Detta fanns inte på samma sätt under det toleranta 90-talet. Det var mera kreativ kaos då på ett positivt sätt. Nu har folk låst sig fast i positioner och jankkar på samma klichéer. Och "Är du inte för oss, är du emot oss" tänkandet är modernt igen som det var på 70-talet. Det märker man b.l.a på Ronjas och Taikas podcast.

Heh, en sak blev jag påmind och då jag tänker på den podcasten. Och den saken är den, att det för nåt år sedan lär ska ha varit något inhemskt feministforum online vid namn "Rento feministifoorumi". Och moderatorn lär ska ha kastat ut alla med minsta lilla avvikande åsikt. Om någon ville vara lite rolig så blev hon utkastad, om någon kritiserade extremfeminismen så blev hon utkastasd, om någon sade att vita kan uppleva rasism, så blev hon utkastad. Det var alltså rena rama motsatsen till rento. Så var det många som gapskrattade i olika andra forum jag läste och mer än en var av den åsikten, att det var riktigt höjden av all ironi, at dom sedan ännu till kallade detta forum för "rento". Och någon skrev också att om detta är fråga om ett "rento" feministforum, så hurdana är då inte andra feminister, som inte kallar sig för rento, lol.

"Rento" feministifoorumi där moderatorerna var så bajsnödiga och politiskt korrekta, som någon som är bajsnödig och politiskt korrekt bara kan bli. Det tycks vara tidens melodi detta med att något är egentligen helt det motsatta än vad man försöker marknadsföra det till. Just "Rento feministifoorumi" var moderatorerna bajsnödiga blomsterhattstanter, som var allt annat än rento. Och det andra exemplet med podcasten I säng med Ronja&Taika som vill ge ett lite småfräckt och otillåtet intryck, och så är de bara snälla och antirebelliska moralpredikare, som inte skiljer sig från kyrkotanter alls på det sättet, lol. I säng med Ronja och Taika skulle istället kunna heta "Söndags-skols podcasten" som välkammade svärmorsdrömmer lyssnar på, då de enligt deras eget tycke vill lyssna på något sunt. Oavsett hur rasande YLE-journalisterna skulle bli av min åsikt.

Och så ett annat exempel på några som marknadsför en sak, men är helt det motsatta på riktigt, brukar vara många feminister (Inte alla som kallar sig för feminister, det finns också vettiga människor som kallar sig för feminister, men tar, till skillnad från extremfeminister, på riktigt avstånd från ojämlikhet, förakt och fanatism. Dock tycks det vara extremfeministerna som har fritt spelrum i Bl.a. Yle.) Som jag sett en reklam på tv för något Yle-program där det är någon "kyltyyyr-tant" som sitter i studion och pratar fördomsfullt om män (Åter igen, tänk er det motsatta. En man som sitter och spyr ut fördomar mot kvinnor. Då skulle nog Yles extremfeministiska högtalare direkt börja tjuta-och folk skulle vara butthurt och gråtfärdigt kränkta! Det skulle bli rena hämndlystna stenings/bålbrännings-mentaliteten hos många)

Hon säger bland annat att hon brukar känna sig överlägsen mannen och tänka "Där sitter du och tror dig vara skapelsens krona!" Jag förstår inte bara varför inte feminister ofta inte inser att man som kvinna, vi är båda likvärdiga. Jag är inte feminist, för jag är för jämlikhet. Och exemplet med den tanten visar också varför feminismen har ett så dåligt rykte. Varför skulle man villa tilhöra en rörelse som uttalar sig ojämlikt och fördomsfullt och ständigt vill söka konflikter i allt? Och på riktigt-gör man sådana uttalanden så tror jag att man innerst inne har dåligt självförtroende. Som Jungian förstår jag att att det undermedvetna driver allt som man säger och gör. Och jag tror personligen att dylika uttalanden berättar mycket mer om tanten själv, än om män i grupp.

Så, om ni vill lyssna på en snäll och systemtrogen gråblek och antirebellisk podcast, så ska nu lyssna på I säng med Ronja&Taika. Men vill ni läsa en icke så pk blogg, så ska ni läsa Nattugglans Blogg =) Det är upp till er.

Från detta till ett annat inte så politiskt korrekt ämne. Efter någon Yle-artikel så diskuterade dolk i kommentatorsfältet detta med kvinnor och humor. Att män i allmänhet helt enkelt brukar vara roligare av sig än kvinnor och ha mera humor. Det är ju inte hela sanningen, men det är en halvsanning iaf. Och det har en naturlig anledning. Evolutionen har gjort så att män har fått mera humor, eftersom kvinnor dras till roliga män, men det motsatta gäller inte i samma mån. Så det ligger absolut något i det. Med det sagt så säger jag att det finns en hel del kvinnor med en härlig humor och de kan också vara ironiska på ett väldigt roligt sätt och så..men kvinnor är oftare tosikkon än män tycker jag mig ha märkt. Och rätt ofta är de tockså att en kvinna som försöker vara rolig..att det blir väldigt klichéaktigt och påklistrat torrt och "fyrkantigt" liksom. Det är inte helt enkelt roligt.

Detta är ju inte alls hela världen såklart, för humor är inte allt och även män har sedan igen sina brister som kvinnor är bättre på i allmänhet. Så ingenting är svartvitt. Men just saying. Detta är inte att se ner på nån, detta är vad jag själv bara ha tyckt mig märka.

Jååå, jag var faktiskt hos Märta Donner då jag var 4 år 1981. Märta Donner var en barnläkare som hade mottagning i Ekenäs på den tiden. Det var på det lilla sättet, att morsan började tro att jag hade något fel med balansen, då jag tappade mjölkglaset så många gånger där hemma. Jag gjorde det för att jag inte tyckte om mjölk, men det berättade jag inte. Istället trodde morsan att jag hade något fel med motoriken eller balansen och tog mig till Märta Donner!

Jag minns ännu då Märta Donner frågade om jag kan hoppa nerför en såndän barnstege hon hade på sitt mottagningsrum på sjukhusområdet. Att kan du hoppa från första steget? Kan du hoppa från tredje steget? Jag minns att både Märta Donner och morsan satt bredvid och granskade mig då jag hoppade nerför stegen och Märta Donner sade typ Braaaa, va duktig du e! Och jag kände mig stolt. Sedan fick morsan höra av henne att det inte är något fel med pojkens balans eller motorik. Jag ba int tyckte om mjölk å ville int dricka det. Därför välte jag glaset "på misstag" rätt ofta.

På tal om Corona och konspirationsteorier (hur man nu definierar dom) Så är det en ren och skär konspirationsteori iaf, att "coronan är en bluff!" Då jag ser hur spridda sådana riktiga konspirationsteorier är så är det som att jag skulle tappa min tilltro till folket. Faktiskt är det så. "Folket" har sina egna fixa idéer, medan makthavarna och deras beskyddare journalisterna, har sina egna fixa idéer. Så verkar det som faktiskt mera och mera. Jag tror att det kan vara på det lilla sättet, att de egentligen förstår att det är ett farligt virus, men de förnekar det medvetet för att trösta sig själva. Samma fenomen som vi ser hos en del skeptiker till omstridda fenomen som blir arga då folk tror på omstridda fenomen. De fruktar undermedvetet det "övernaturliga" och är rädda för att icke-skeptikerna ska ha rätt-så blir de på medveten nivå på det sättet att de blir arga då folk talar om sådant och de använder skepticismen som en psykologisk tutt och snuttefilt, på samma sätt som corona-skeptikerna använder coronaskepticismen som tutt och snuttefilt, då de i själva verket, undermedvetet, är rädda.

Jag kan förstå att coronaskepticism som också medlemskap i Skepis ger en psykologisk trygghetskänsla i den kalla världen. En tröst och psykologisk tutt och snuttefilt. Det känns för många mycket tryggare att förneka allt annat än det som är bevisat. Men för en sökare så är det helt fel plats att gå. Coronan är dock bevisligen ett virus, så den skillanden finns. -Men psykologiskt sätt tror jag att det kan vara fråga om samma fenoomen. Personligen har jag faktiskt på allvar funderat på att köpa via postorder en gasnaamare, så att man far till butiken med gasnaamare på sig om man måste gå och handla. Och sedan fara hem med kläderna och gasnaamaren på i duschen så fort man kommit hem. Man borde vara lika försiktig som efter en kärnvapenattack. Coronan är ingen leksak, och då man hört att folk har fått smitta oavsett hur försiktiga dom varit..

Jag kan förstå att folk blir frustrerade då folk inte tror på coronan och samtidigt beter sig ansvarslöst och gör så att viruset, de som de tror är "huuhaa", glatt bara sprids vidare. Det är en sak. Då kan ju andra hamna illa ut också tack vare deras ignorans. En sak som det INTE borde haitta politiker och journalister att spekulera i dock, är om detta virus är ett kinesiskt bio-vapen? Det borde inte vara bort från någon journalist om folket tror på det. Eller spekulerar i det. Jag tror det kan vara en möjlighet, men till skillnad från journalister, så påstår jag mig inte veta. (Journalister tror ju sig närmast VETA, att det absolut bara är en konspirationsteori, och att det absolut inte ligger någon sanning i det, och att de som spekulerar i det är "lågt utbildade" "konspirationsteoretiker" och andra invektiv som journalisterna haglar över folk som spekulerar i detta. Varför dom är så frenetiskt ivriga i att förneka detta, och varför de är så ivriga på att försöka löjligförklara de som spekulerar i detta, kan man ju verkligen fråga sig.....)

Man behöver bara googla lite så kommer man fram till en massa journalister som skäller på även den teorin. Så det är inte fråga om "Fake news" eller något. Se själva! Dom har riktigt på silverbricka bjudit ut den åsikten (SJÄLVKLART är det INTE ALLS någon form av agenda som driver dem...pffff!!!)

Varför blir då journalisterna så upprörda över denna teori, som inte borde röra dem i ryggen? Jag tror att det beror på att enligt makthavarna så är Kina vår vän, därför är det mycket olämpligt för folket att spekulera i sådant-och därför ska man förlöjliga sådana tankar efter bästa förmåga. Sedan kan det vara att de är avundsjuka på folk som tänker själva.

Att makthavarna kryper för Kina är ingen nyhet. Som den gången då Dalai Lama var på besök i Finand och Finlands statsledning vägrade att träffa honom. Ingenting nytt under solen alltså. Allting är bara fråga om ekonomi och pengar. Det är det som styr.

Skulle det bara ha varit ett potentiellt dödligt virus, så ok. Sådana kommer ju alltid nu och då som pandemier och man har väl aldrig fått klart för sig varifrån dom på riktigt har startat och hur. Spanska sjukan tex. verkade ha startat i USA. Men ingenting har varit 100% i pandemier. Det är en sak. Jag skulle inte ha ägnat en tanke på ett kinesiskt bio-vapen om det inte skulle vara för att:

1.) Det finns ett labb i Wuhan där man experimenterar med virus och biologisk krigsföring

2.) Covid-19 är en så otroligt mystisk sjukdom, viruset verkar vara så skitigt och onaturligt. Rent intuitivt säger jag detta. Effekten tycker jag mera är som strålningsförgiftning än infektion. Jag menar inte att det är strålning, det är ett virus, men effekten är som strålskada. Många for Long-Covid, med månader av jättekonstiga symtom. Man får följdsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt (något jag aldrig har hört att virusar för med sig tidigare) Det konstigaste är dock detta med att majoriteten av de som fått Corona, tappar smak och luktsinnet för en tid åtminstone.

Man kan ju tappa, och tappar rätt ofta helt eller delvis luktsinnet då man är förkyld, vilket kan bero på två saker- Antingen på täppt näsa eller svullen näs-slemhinna (då man har snuva) även jag har engång vad jag kan minnas tappat luktsinnet totalt för några timmar innan det kom tillbaka till kanske 80% och inom några dagar fullt ut. Då var jag förkyld och hade snuva och var hos fammo. Jag sniffade på en av fafas gamla pipor, alltså i pipans "pesä" (Jaa, jaa, jag vet vad för associationer det väcker..) Jag frågade de andra om de känner något och gav pipan åt dem och alla kände att det luktade gammal bränd tobak, utom jag, som inte kände någon lukt alls hur jag än försökte. Så sådant kan se. Det var dock bara tillfälligt. Men coronan gör inte sällan så folk blir av med både smak och luktsinner totalt för flera dagar, veckor eller månader. INGET virus har haft ett sådant konstigt allmänt symtom tidigare!!! Och det kommer inte från näsan, som det kommer ifrån då man är förkyld och tappar luktsinnet. Coronans förlust av lukt och smaksinnet beror på att viruset attackerar just dessa centra i hjärnan!! Liksom liiiite allvarligare.

3.) Journalisterna gör allt för att komma med politikst korrekta pekpinnar och förklara för folket, att det absolut inte ligger den ringaste lilla sanning i dylika spekulationer, att det är bara en "konspirationsteori" och att alla som tror på den är obildade junttin ungefär. Hur kan dom vara så engagerade i det då, om det är på det sättet? Int borde det ju då röra dem i ryggen? De sku bara, om de inte tror på detta, skratta lite för sig själva då-och inte i väldig fanatisk och frusterande lärarton försöka övertyga och uppfostra sina läsare om att 1: det stämmer inte 2: De som tror på det är obildade "konspirationsteoretiker" och de som offentligt tror på något som man "inte får" tro på, så utsätter de för karaktärsmord och psykologisk bålbränning. Jag tycker att redan det visar på att det är något "ruttet i den danska staten" det ligger en hund begraven. Bara journalisternas fanatism i att man inte får tro på detta får åtminstone mig att ana ugglor i mossen.

Sedan om det skulle visa sig att viruset faktiskt kommer från ett labb, så bara typ rycker journalisterna på sina axlar och säger typ junttit: IT KOND VI VETA IT! Och istället för att ödmjukt medge att de hade fel så fortsätter de att skrika på de som trodde på det från första början och säger att det var minsann dom(journalisterna) som tänkte vetenskapligt och "då det kommer mer information, så kan vi också bli av annan uppfattning" De kan inte medge, att de "hemska konspirationsteoretikerna" tänkte rätt. De tänker bara typ att de gissade och slumpässigt bara råkade gissa rätt.

Visst. HIV-viruset skulle man ha riktigt säkert ha tyckt att är mystiskt också om man skulle ha varit gammal nog i början av 80-talet då det kom. Men inte lika mystiskt dock och då det inte är luftburet så lämpar det sig dåligt som ett biovapen. Och dessutom kom detta virus bevisligen från apor, då lokalbefolkningen b.l.a. druckit dess blod. Så nej, det kan inte alls jämföras med coronan.

Och då det är typiskt såväl för journalister som Skepsis-schack att tänka sig det, att "Folk har så tråkigt, och konspirationsteorier ger dem spänning" men det är bara en simpel kökspsykologisk teori. Hur kan dom veta det? De utgår bara från sig själva, och kommer med den relativt vanliga fördomen. Jag tycker inte att det är "spännnade" om viruset är ett kinesiskt bio-vapen. Det är otroligt skit bara och hindrar en att leva som förut. Jag ser ingen "spänning" i detta. Förresten berättar sådana spekulationer bara mycket mer om dom själva, än det gör om någon annan. Det är väl fenomenet som kallas "The pot calling the kettle black" Dom kallar andra för det som dom själva är och hur dom själva reagerar. Så alltid då journalister dömer ut och skriver skit om någon, så är de egentligen dom själva det gäller och inte personen de skriver om.

Och själva tror de (journalisterna) ju ofta på konspirationsteorin om patriarkatet, och andra greuelhistorier. Och så ska de sedan moralisera åt andra! Haha..

Skulle en journalist läsa detta, så skulle han/hon säkert typ reagera med att skrika:ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ, satans perkeles dumma vita heteroman!!

Kanske det sku lätta om han/hon skulle springa omkring med nerdragna byxor kors och tvärs i hemmet och skrika under tiden hur hemsk och kosnpirationsteoretisk jag är, lol! Eller så kan han helt enkelt gå och pissa. Så sade mina föräldrar åt mig att göra då jag var liten och var småbesvärlig. Journalisterna borde faktiskt gå å pissa mera, så sku de kanske inte vara så...bajsnödiga, lol. Om inte det hjälper, om dom varit och pissat och det inte lättat, kanske dom borde göra kullerbyttor för att få utlopp för sin frustration.

Som sagt. Jag tror att det kan vara fråga om ett kinesiskt biovapen, till skillnad från journalisterna, som tror sig veta att det absolut inte är fråga om något sådant. Det är en viss skillnad i det. Jag är inte heller arg och frustrerad över folk som inte tror så, till skillad från journalisterna, som är arga och frustrerade på oliktänkare och haglar invektiv över dem i tidningarna. Det är inte ens nåt nytt de kommer med då de gnäller om konspirationsteorier, utan alltid bara samma gamla mögliga skåpmat, lol! Man liksom kan det redan vid det här laget! :D

NÅVÄL. Jag har ritat några bilder på en typisk journalist. Det kan vara någon som jobbar i tex. YLE eller Hesari. Första bilden är som han ser ut, då han läser eller hör något som han inte själv tycker om. Tex spekulationer om att coronan är ett kinesiskt biovapen eller om någon skriver att patriarkatet inte är verkligt eller nåt dylikt, medan andra bilden är då han blir upphetsad och agressiv och börjar skrika åt någon meningsmotståndare. Just sådär tycker jag att många journalister ser ut, lol. Hala ålar med små pliriga ögon bakom deras glasare. Som utstrålar fanatism och "fyrkantighet".

En sak ännu. Jag kritiserar inte varken det kinesiska folket eller kulturen, verkligen inte. Den har jag ingenting emot. Det är bara regimen som är mycket suspekt.

Det om det. Ajjoo. Det blev på hälft i mitt förra inlägg då jag berättade om dendä kusliga drömmen jag drömde i sjuan. Det var så att jag var vaken mitt på natten och såg ut ur vardagsrumsfönstret. Lampan innte var inte på och jag såg ut i natten. Så såg jag en från paralellklassen stå ute på gården. Han såg vädjande på mig och såg rädd ut, och så exploderade han! Allt var helt ljudlöst i övrigt. Det var en rätt kuslig dröm faktiskt!

Nåväl, här är journalisten! :D

Ni ska ha en riktigt god JUL!

Jåååå, ja mindes nu mittiallt bara ett julminne, fastän jag tänkte avsluta inlägget men skit i det. Och det julminnet var på det lilla sättet, att vid jultider 1983 så var jag hos min dagmamma och dom hade två LP-skivor som dom tog fram då. (Alltså dom hade mera skivor, men tog fram just dom skivorna en eftermiddag innan jul) Och dom två skivorna var Agnetha Fältskogs soloskivor. Den ena var en julskiva, där hon sjöng julsånger på svenska och den andra en där hon sjöng mera disco/pop på engelska. Jag mindes bara att den första var typ att hon sjöng: Jul, jul, julelijuuul!! Och den andra skivan hörde jag i ett skede att hon sjöng såhär: To you. Det mindes jag nu bara. De kallade julskivan för "Gamla Agnetha" och "Discoskivan" för "Nya Agnetha".

Jååå, Agneta Fältskog var riktigt vacker typ 1969-70 måste jag säga! Men det är länge sedan då hon var 19-20.. Antar Att Abba slet på henne under 70-talet sedan.

Nåväl NU god jul!

Lucifer och Acid Angel

Jag var hemma hos pärona häromdagen, och morsan hade tagit fram två prydnadsänglar som hon brukar ta fram till julen (som om att julen sku ha nåt med kristendomen att göra!! Då det ju är och förblir en hednisk solfest oavsett hur mycket alla kristna än sku skrika, hoppa och dansa och leva i sin lögnbubbla att det muka är en kristen fest) Alltså såndäna änglar med ljus. Ena ängeln kallar jag för Lucifer. Det är en gyllenne ängel som lyser med ett gyllenne ljus och som ger gyllenne reflektioner om man riktat en ficklampsstråle mot den då själva ljuset i Lucifer är släckt. Jag tycker att det passar som hand i handske att kalla denna ängel för Lucifer!

Den andra ängeln kallar jag för Acid Angel, efter en Sabbat låt med samma namn. Alltså inte Black Sabbath, men ett såndänt legendariskt japanskt band vid namn Sabbat. Det är en färggrann ängel som strålar i många olika skiftande färger, så det är färgrant. Jag bryr mig inte om nå kristna jävla änglar, men Lucifer och Acid Angel är fan legendariska redan vid detta laget, då morsan varje jul tar fram dom! Lucifer sedan julen 1991 och Acid Angel sedan julen 2002 faktiskt.

Jag mindes nu bara mittiallt en sak. Och den saken är den att jag natten till lördagen 2.12.1991 inte fick sömn och somnade sedan först halvfem. Då smög jag faktiskt några gånger ut i vardagsrummet och lyste på Lucifer med en ficklampa, så han gav gyllenne reflektioner över hela vardagsrummet. Alltså Lucifers glödlampa var släckt då. Det var mysigt.

Jag kom nu bara att minnas en kuslig dröm jag drömde då jag var på sjuan. Och den kusliga drömmen var på det lilla viset, att jag i drömmen befann mig nattetid i samma vardagsrum i barndomshemmet, och jag såg ut från ena fönstret. Inga lampor var på eller någo.

Jååå, på fredagskvällen så var det en från paralellklassen, då jag cyklade i stan, som kom från Lindens. Han hade tydligen knyst en lonkero därifrån. Han visade flaskan och frågade: Köper du? Jag tänkte att man nästan borde ha köpt den, men iddes inte sedan.

Jag minns faktiskt december 1984 då vi övade inför julfestens polonäs-dans i stora jumppasalen i skolan. Man ska ju gå hand i hand efter varanda,medan ett gäng står vid sidorna om en liksom som en tunnel. Jag jäbbade åt en av dom då vi for förbi, och han reagerade typ som att man skulle ha jäbbat åt Kalle Anka och hans sjömansmössa skulle ha flygit upp i luften och han skulle ha sett mycket upprörd ut, haha!

Sedan var det precis som om att han sku ha sagt åt mig ute på rasten då han kom med några andra och konfrontera mig. Jag minns att han skulle ha sagt såhär: Varför fjärra du åt oss i fjärran? Eller så hörde jag iaf att han frågade.

Jag har faktiskt koncentrerat mig på synthar nu hela veckan! Och jag tänker faktiskt köpa en analog synth åt mig! För analoga synthar har varmare och mer organiskt ljud än digitala synthar. Analog man in a Digital world, för att citera ett namn på en Nuclear Assault låt. =) En Korg Monologue ska jag faktiskt köpa! Jag funderade på en Moog först, men den är onödigt fin för mig, fast den för all del är ett mycket bra instrument. Men för min del klarar jag mig liksom utmärkt med en Korg Monologue. Och den är också analog, vilket är huvudsaken.

Alltså på tal om Nuclear Assault.. Jag mindes nu mittiallt bara 12.12.1992 då jag var i hesa av och an med tågJag var faktiskt i Fazer's musik och köpa skivor Jag köpte Venoms då nyaste LP "The Wastelands" och "Game Over" av Nuclear Assault samt Pink Floyds "Animals" skiva. Alla skivor var jättebra och jag lyssnade på dom hela resten av december samt långt in i 1993 väldigt mycket. Dom är ännu evigt gröna klassiker i mitt hjärta! Venom och Nuclear Assault var myky hårdare än då alla ba var på åttan och nian: Jeee, Metallica! Och tyckte de va hårt så satan. Vittu dom sku ha hört Nuclear Assault, jävla tollon som trodde att Metallica var nå speciellt hårt! Deras två första skivor ja, men inte annars. Men det sku ha varit för brutalt och underground åt dom kan jag tänka mig nog. Och så tänker jag ännu på sådana vittus päron folk i högis var hösten 1991, då dom trodde att Sepulturas första LP, Morbid Visions, var Sepulturas nyaste LP, bara för att den nyligen hade kommit på nytryck!!!! Nej vittu ändå så dabbot!

Och så snabbt som Lilker sjunger på låten Hang the Pope. Haha, helt otroligt! HANGTHEPOPEHANGTHEPOPEHANGTHEPOPEHANGTHEPOPEHANGTHEPOPEHANGTHEPOPEHANGTHEPOPE, Hanghimwithafuckingrope!!

På tal om Pink Floyd så tycker jag faktiskt att Animals är deras bästa skiva. Den kom 1977 och räknas som deras "mörkaste" skiva i största allmänhet. Det var någon engelsman som berättade i ett forum att han hade just fyllt 18 år 1977 och läget såg mörkt ut i England då, isynnerhet för arbetarklassen. Det var lama och arbetslöshet och ingen framtidstro bland ungdomarna. Allt var grått och trist och väldigt osäkert. Arbetare strejkade och det var ständiga strömavbrott p.g.a. alla strejker.. så kom denna skiva och satt liksom riktigt ord på stämningen på ett upplyftande sätt, enligt engelsmannen som berättade det. Det var riktigt intressant att läsa hur han personligen upplevde 1977 i England! Sommaren 1977 har ju kallats för "Summer of hate" i kontrast till hippiesommaren 1968 som kallades för "Summer of love". Det var kanske lite samma sak som vi upplevde i Finland 1993 cirka. Laman började 1991 men den kom som en sådan schock då. Hösten 1993 var väl laman som djupast och framtidstron dålig i Finland. Men 90-talet i sig var ju fantastiskt på många sätt bättre än nu. Det var det sista riktiga årtiondet och det var mycket tolerantare då än nu. Folk var inte så lättkränkta och snobbiga och "fiiiiina" på 90-talet som nu. I dagens ny-viktorianska tidsålder är det mycket strängare och intolerantare. Och på universiteten hjärntvättar dom unga människor med ny-Lysenkoansk genustrams, vilket man inte gjorde på 90-talet. Och vi repade ju oss hastigt på andra halvan av 90-talet blev det ständigt och jämt ekonomiskt bättre. Så jag tror det är en bra jämförelse att England 1977 och Finland 1993 var liknande. Åtminstone om man ska ta dendä engelsmannens ord på allvar hur han beskrev England 1977 då han var 18.

Det ÄR ny-Lysenkoanskt detta med genus. Det är liksom båda två så tvärtemot hur saker och ting i naturen fungerar på riktigt. Någon genusfjant: Män kan ha mens! Trofim Lysenko: Man kan nog så och skörda potatis mitt på vintern också! Och lika fanatiska och aggressiva blir dom om man inte håller med dom. Och nu ska vi få könsneutrala trafikmärken bara för att några få genusfanatiker har önskat det. Vi lever i minoritetens diktatur. där ett gäng hihhulin få bestämma över folkviljan. Inte för det, "folkets vilja" kan vara rätt fucked up den också. Kanske det skulle vara bäst att asteroiden skulle komma, eller atomkriget :-/ Människan är ett konstigt släkte. De blir väldigt enkelt viljelösa och hjärntvättade undergivna marionettdockor under någon fix idé. Men visst. Inte är jag felfri jag heller. Menar inte att höja mig själv över alla andra, jag är ju en människa jag också. Tvärtom är det bättre att vara rento av sig bland folk än att vara spänd och "kantig", som tosikkon ju brukar vara. Man har bara sett hur otroligt barnsliga och "högisaktiga" fullvuxna människor kan vara. Jag säger bara det, att om en kar talar skit om en annan kar, så kan han lika gärna sätta läppstift och kjol på sig på samma gång!

Så tro mig, man BLIR lite cynisk efter att ha sett den ena och det andra tex. ute i arbetslivet. Fast man borde inte tillåta sig att bli cynisk. Man ska ändå på något sätt sträva till att ha barnasinnet i behåll. Sedan då jag blir som en fanatisk journalist, som riktigt utstrålar fanatism och ser ut som en hal ål och är frustrerad och arg över att folk tror på konspirationsteorier och blir jättearg på om någon tänker "fel" så då förtjänar jag en spark i röven! En sådan pjasalapp vill jag inte bli. Som mommo alltid sade då man var lite och hon tyckte att man va joppliger: Pjasalappin!

Det är ganska jännä att man upptäcker drag av sin egen mommo hos en själv sedan hon kastade väven redan för flera år sedan. En släkting måste tydligen kasta väven innan man märker det på riktigt.

Jag kommer ihåg att en tid i sexan blev jag kallad för "Spakin" av några. Vet inte vartifrån de kom faktiskt. Sedan blev det ibland till "Keke Rosbergs växelspak", lol.

Så var det en lördags förkväll oktober 1989 då jag och några kompisar for till Bio Pallas och se på Indiana Jones. Så vid en av rivina i Biosalen då jag for förbi en dabb från åttan innan filmen började, då vi letade våra platser. Så mumlade han från åttan någå att Va fittan tråmas du jävla ongi!? Så sade jag någo tibaka. Så hör man bara bakom sig då man fortsätter att gå i rivin av han: "Spakin!" Jag tänkte att hur visste han också att jag kallas så, men tänkte inte desto vidare på det. Inte rörde det mig alls i ryggen. Kanske man slutade att använda detta öknamn på mig, då de märkte att jag inte blev arg eller något av det. Så lättkränkt är jag inte.

Jååå, han som jag berättade om i mitt förra inlägg som april 1992 först lekte kova nere vid bangården och drack öl ur flaskan och umgicks med äldre schack och sedan ropade efter sin mommo i stan, satt faktiskt på Napalm Death i centralradion vårterminen 1993 i högis. Helt ok, fast jag inte är för Napalm Death. Jag är inte för grindcore i sig heller, men det finns bättre grindcore än Napalm Death.- Repulsion, för att nämna ett bra exempel. HAHAHA! Apan i buren tog på allvar en Klamydia låt som någon hade på i centralradion i skolan vid samma tider. Alltså en låt där dom sjunger: Jag är nazi, JAG ÄR NAZI, Jag är Sverige-Skinhead! Hon hade frågat att varför vi måste spela sådan musik, haha. Så är det en skämtsam låt, vilket så gott som alla Klamydia-låtar ju är.

Det om det faktiskt, för ikväll! Jag köpte synan! Yess!

Kabelnystans-incidenten

Jag kom nu mittiallt bara minnas ett hyss-minne. Och det hyss-minnet var på det lilla viset, att jag inte råkade vara just med då och göra det hysset, men det var hösten 1990 en vardagskväll tidigt på kvällen. Det hade inte hunnit börja mörkna då ännu. Så kom två kompisar andfådda till mitt. De hade varit ute och gjort fanstyg. De hade varit i Bäljars industriområde och så, då de trodde att ingen var där, så for de in på något firma/fabriksområde där och så såg de en såndän svart kabel-hållare. Ni vet en såndän hållare som ser ut som en jättestor syrulla, som donare brukar ha att göra med som tex. jobbar med att gräva ner kablar och så.

Nå, de rullade den nerför en brant så kabeln bara började rulla upp sig alltmedan hållarn rullade nerför branten. Mittiallt kommer det springades någon gobbe med donarhalare och hjälm rakt mot dom skrikandes och svärandes. Och de börja springa så satan. Sedan kom de till mitt efteråt och berättade om incidenten.

Haha, samma tider så var det en brune, en finskspråkig brud som bodde i Bäljars och som var ett år äldre än jag och mina kompisar. Hon kallades för Ninni. Fan vad snygg hon var! Vi var nog alla 3 intresserade av henne, men hon tyckte nog bara att vi var barnsliga tror jag nog. Då vi kom förbi jag och ena kompisen engång hösten 1990 så var vi pricktysta och glodde på henne medan hon går förbi på trottoaren. Hon är också pricktyst och ser bara neråt och såg brudaktigt typ melankolisk ut. Så nu var det någon sorts spänning där-alltså inte att hon var intresserad, men någon form av spänning som är vanligt mellan pojke och flicka-fast inte intresset heller nödvändigtvis skulle vara ömsesidigt.

Hon gick på åttan i finskspråkiga högis.

Det var faktiskt samma kompisar som vi bröt oss in i ett gammalt gult typ växellok som stod avlägset på bangården. Vi trodde att vi kunde göra det, då vi trodde att man bara har glömt bort loket, lol! Och vi kallade loket för "Lålle" och tänkte att dehä e vårt hemliga place! Hit kan vi komma och gömma oss om tex. Johtaja jagar oss! Nåja, det är 30 år sedan och preskriberat vid detta laget. F.ö. så var vi 13 åriga parvlar. Hahahah förresten, nu har ongar alla möjliga funderingar nog, lol!

Nu busade vi på lite ännu 1990 nog, fastän man hade börjat högis och trodde att man var "stor" och tuff på ett annat sätt. Det var fan rebelliskt att fara till Wibox mitt på skoldagen och köpa karkki! Det var något, som man inte bara gjorde då man var i lågis. Men i högis vågade man göra det, fastän det var förbjudet. Det var bara udda och okarismatiska cp-nynnyn som typ ännu klädde sig som lekisbarn och di som var snälla och sena i utvecklingen som inte vågade göra det i sjuan. På åttan och nian vågade t.om. dom också börja göra det.

Och nästa år så kommer alla datum och veckodagar synkronisera med 1993. Då ska jag ha 1993 nostalgi för fulla muggar tror jag nog! Jag ska börja att på nyårsdagen äta karkki och se på Black Sabbath-musikvideo. Dessvärre for min videospelare sönder, så det får väl bli youtube..suck. Nåväl, jag tänkte att nostalgistunderna sedan så långt det bara är möjligt ska vara precis så som det var 1993!

Jåå, jag mindes ett minne från barndomen. Och det minnet var då vi 1981 for på visit till Sjundeå och vi ville hämta någon tuliainen åt dom och farsan stannade vid en bensinstation och köpte en låda med chokladpraliner, lådan var mörkgrön men det var inte After Eight choklad alltså och lådan var i samma form och storlek som Aladdin lådarna. Det var en mörkgrön chokladlåda med chokladpraliner. Vi gav dom åt värdarna. Jag kommer ihåg att jag sa att jag vill å ha chokla! Jag minns ännu då jag såg från fönstret då farsan köpte chokladasken och kassatanten gav asken åt honom. Jag såg det via bilfönstret. Dom sade att vi kan köpa choklad i morgon, att dendär lådan e åt dom i Sjundeå.

Sedan nästa dag for jag och farsan till Market Bergman, som då var där var Latvala e nu och som har både varit Market Lind och Spar och Latvala efter Bergmans tid där. Jag trodde att vi sku köpa precis samma sorts choklad, alltså en mörkgrön låda. Så tog farsan en grön pötkö med Marabou-choklad, nej han tog två, och frågade att duger domhär? Jag blev överraskad att han köpte fel choklad så att säga, men jag täcktes inte säga emot. Jag tänkte väl att choklad som choklad. Alltså jag fick inte båda två. Det var till hela familjen om jag minns rätt.

Jååå, mommo åt alltid engelsk laku då hon tyckte om det. Det kunde fara en påsa fortare en kvickt. Det harmade lite som liten då man tänkte ta en till och så *vips* så var påsan tom. Hon bjöd på några men sedan högg hon hela påsan själv vanligtvis.

Jag kom nu mittiallt ihåg lite mera från hösten 1988 och dendä kaverin som hade en lillsyrra som blev arga då vi "påtade på hennes puppe" dvs kanin ute vid en bur. Så hade dom faktiskt en ökenråtta också i en bur inne. Engång var jag inne i hans rum en september-lördag 1988. Han rev sönder en dyna med brunt bomull. Det var en stor dyna, så det kom hur mycket som helst av den bruna bomullen. Han börja leka att det var skit och att en pall var vessabytta och att han hade världens ripuli och ropa att mamma, mamma kom å toooorka!! Jag ba:UuuAAAAAAhahahahahahah!!!hahahahahahaha!!!! hahahahahahahaaaa!!!! Aaahahahahahahahahaaha!!!!

Sedan låtsades han att han föll baklänges och vessabyttan välte med allt innehåll i hans fejs. Dvs den bruna bomullen som han låtsades var skit. Han låg på rygg på golvet med "skiten" i fejset och halsen och vid bröstkorgen. Så sade han: Mamma, vessabyttan välte!! Ja fick all skit på mig!!! Jag: Hjälp! Hjälp! Hahahahahahahaha!!!! hahahahahaha!!!! hahahahahahahaaaa!!! Jag skrattade så jag låg och vred mig på golvet av skratt och fick tårar i ögonen och trodde att magen skulle spricka av skratt då jag tyckte det var så komiskt =D Man kunde inte låta bli att vrålskratta.

Och så mot november 1988 så spelade jag Impossible Mission och Movie Monster på min C64. Det var mysigt.

Jag köpte faktiskt lite apelsinlonkero från K-Market en dag här. Och gissa vad? Jo, butikstanten fråga "henkkare" av mig, lol! Jag hade visserligen masken på, men ändå. Men vafan.. det ÄR smickrande, då en butikstant frågar henkkare av en i min ålder!! Inte fan kan jag se ut som en farbror inte!! Knappast ens yngre medelålders! För annars skulle det inte händå sådär!! Butikstanten själv var väl nog åtminstone 10 år äldre än mig kan jag tro. Jag köpte lonkkun till veckoslutet. Jag är inte sådan som dricker dagligen eller så.

Apelsinlonkeron är namm, namm. Det är en GOD lonkero, i samma klass med 90-talets makulonkkun som man fick 1995-99. Under 00-talet var alla nya lonkkun som kom uäkä. Otto lonkkun var uäk. Kurko-lonkkun var uäk. Och det fanns också apelsinlonkku både hos Kurko och Otto, men den smakade bara kemikalisk piss. Men detta är en GOD apelsinlonkero. Int undra på då det är den traditionella lonkkun som den är byggd på , som makulonkkuna på 90-talet. Detta smakar precis som lite jäst apelsinjaffa tycker jag, och det är JÄTTEgott! Och ger höst 1998 fiilis, då jag drack apelsinlonkero i Evalds då.

Även Laitilas Brandylonkero och den traditionella Brandylonkeron är mycket god. Och Karpalolonkkun har ju funnits länge och den var ett steg i rätt riktning igen efter 00-talets nya skämt till lonkeron. Även all ny cider som kom på 00-talet var hemska! Bara sötad med giftet aspartam och aspartamet i sig räckte till för att uäkisera hela cidern.

Jag minns någongång på någon krog då man beställde en gråer. Så fick man OTTO lonkero!!! Uäääkkii!!! Det var en helt annan sak än god riktig lonkero.

Jååå, så mindes jag nu mittiallt bara en sak. Och den saken är den, att då jag hösten 1987 bakade en tigerkaka under en fredagskväll då jag tyckte om att baka på veckosluten så fick man till kakaon på lördagsmorgonen mysiga bakverk som jag hade bakat. Och nästan helt utan hjälp också faktiskt fast jag var blott 10 år då. Jag drömde en lördagsmorgon att jag hörde min egen röst utan att jag själv pratade. Farsan sade: Åt mig en såndän Cho-pins! (menandes något bakverk) Och så sade jag: Å åt mig en såndän tigerkaka! Så vaknade jag och var sugen på tigerkaka.

Jåå det var samma tider som Professori Balthazar kom på tv;n på söndagsmornarna. Jag minns ännu introt då dom sjöng: Balt, Balt, Balthazar! De var alltså barnprogram.

En utmaning: Vem kan vissla Patakakkonen-melodin baklänges? Den som kan det, ska få en muffins av mig!

Hehe nåväl. Sedan kom det på söndagsmornarna hösten 1989 Yy-Kaa-Koo som var ett magasinprogram riktat till lite större barn, typ 12-14 åringar. Man kände sig tuff då man såg på det för det kändes seriösare än någo regelrätta barnprogram. Det var musik där och engång var Freud Marx Engels & Jung bandet där på besök minns jag. Alltså i Yy-kaa-koo studion. Allt detta min barndom etc utspelade sig i en tid, då pojkar fick vara pojkar och flickor fick vara flickor. I dagens ny-Lysenkoanska hysteriska tidsålder känns min barndom som en dröm. Jag är glad över att det inte iaf fanns någo genustrams som lärarna sku ha frösökt hjärntvätta oss med då jag var i grundskolan. Märkvärdiga påståenden som att även män kan ha mens har anhängare av sådana teorier svamlat om. Och så lipar dom och känner sig kränkta då folk sedan skrattar åt dom! Lol. Det tragiska i kråksången är att en professor i genusvetenskap med auktoritet kan tydligen enkelt hjärtvätta 19-åringar till att fanatiskt och ofta väldigt aggressivt faktiskt tro på dylik smörja. Det är faktiskt riktigt oroväckande och sekteristiskt.

Varje tidsålder har sina egna fixa idéer och skuld och slavideologier. Igår var det kristendom idag är det genus-trams. Men lika agressivt och fanatiskt är det. Och likadant vill dom, likt en våt trasa i ansiktet, kväva allt fritt tänkande och all fri diskussion.

Jag minns förresten då vi talade om dendä kompisen som lekte att han fick skiten över sig då vessabyttan välte 1988. Jag minns då mars 1989 då vi var hos hans och hans morsa låste dörren så han inte slapp in då hon blev arg på honom. Kompisen började kasta småsten på dörren så ena fönstret i dörren mittiallt fick en spricka. Då blev han lite till sig och tänkte att vi låtsas att vi had tävling där jag sku kasta sten på dig, och satt lite stenar under dörren så att det sku se ut som att han kastat stenar tidigare typ. Hur ska jag förklara? Nå, iaf. Hans morsa såg det sedan och blev arg. Så sade hon åt min kompis hotfullt och med sträng röst: Du vet! Du vet!!

Sedan så kom det någon gobbe dit inom en kvart. Jag tror det var hyresvärden. (dom bodde alltså på hyra i ett egnahemshus med gård) Han kom gående in på gården då han hade parkerat bilen på gatan, men såg inte ens på oss ongar som var där på gården. Sedan efter typ 5 minuter for han igen och jag hörde att han sade innan han stängde ytterdörren och for iväg: Int ids ja bli arg på ongana heller

Så kom jag ihåg ett minne från sommaren 1992. Från slutet av juli och början på augusti 1992. Det var psykedeliska tider och jag skulle börja nian i höst och man kände sig tuff och stor. Vi gjorde dock barnsliga saker då ännu, för jag hitta min gamla barnvagn från lidre. Det var en barnvagn med stadiga däck. Inte som nutida barnvagnar. Det var alltså en spädbarnsbarnvagn där sängen fattades, men en person rymdes mycket väl i själva barnvagnens korg/"skelett" att sitta och åka i.

Så jag och mina kompisar turades om att åka nerför Klockarsgatan med barnvagnen och vi hade jättekul under flera dagars tid då vi åkade nerför backan med den. Alltså vi hade en vakt vid korsningen för att se om det kommer någo bilar, så det var lugnt. Vi hade alltså kul under flera dagars tid, ända tills en av kompisarna bara måddes suta me den. Det tålde ju inte hjulaxlarna och barnvagnen gick sönder. Sedan skällde jag och den andra kaverin på kaverin som hade sutat sedan att vittu då han trodde att de nån bil eller mopo som man sutar me!! Vi var arga på honom och tyckte att han var en vittus dajju som måddes suta! Men visst, vi skällde bakom ryggen...

Lite mer 1992 nostalgi. Det var på det lilla sättet att det var april 1992 och jag gick en lördagskväll via stationsbron hem med en kompis. Nere vid stationen så var det en från sjuan som lekte tuffer å vaaner så satan så fort han började sjuan och gjorde det högis igenom. Han stod där nere och snackade med en ölflaska i handen med några äldre typer som kanske var 18-19. De var i samma gäng, och jag antog att de skulle ta sig till Ekenäs med tåg och väntade på det tåget.

Så ropa han för att havlfittas/spänna lite då han såg mig gå vid bron: Hej *****, kom ner å strid! Mest på skämt va. Sådär som pubertetsspolingar nu kan ropa. Jag bara flina åt honom och sa Okej! Och tog ett steg nerför den gamla trappan. och for vidare. Han ba' : Du våååg it i!! Fortfarande med humor i rösten dock.

Sedan var det liksom så paradoxalt då jag såg honom 30.4.1992, dvs samma dag som valborgsmässoafton, efter skolan då jag hade varit i Market Lind och var på väg att gå till bibban på trottoaren. Så var det en kärring som packade någo matvaror i sin bil vid Lindens. Så vid polisstationen så kommer han som lekte vaaner nere i station för några veckor sedan då vid den tidspunkten springande från bibbahållet och viftar med handen och ropar: Mo....MOMMO! Jag vänder mig om och han sprang för att prata med dendä kärringen som packade saker i sin bil, som tydligen var hans mommo. Jag bara flinade och tänkte att först dricker han öl och leker kova och sedan ropar han efter mommo i stan som en lort! Alltså jag tänkte med min högislogik jag då hade. Om vad som är barnsligt och vad som är coolt och så.

Jag berättade det åt min mommo faktiskt och jag sade att det är skrattretande typ att först drack han öl på stationsgården med nå äldre schack, men sedan var han ändå så barnslig så han ropade efter sin mommo i stan! Min mommo sade naturligtvis såhär: Ja tyckte att de va barnsligt att han drack öl! Och så kan man ju verkligen säga. Det var barnsligt att stå och dricka öl och vara kaveri me äldre schack och tro sig vara så otroligt cool. Men inte fattade jag det själv som högislort då, så jag blev närmast bara frustrerad över att mommo tyckte så, och inte förstod något, haha. Jag sku ju också ha vilja vara kaveri me äldre schack och stå å dricka öl! Haha...

Nåväl, må han vila i frid förresten..

Alltså jag har faktiskt funderat på att skaffa antingen en micro-mellotron, eller så en Moog 25. Egentligen skulle det vara bäst att skaffa en VCS3, men betala nu sedan 15 tonni för en sådan.. icke någe som jag har råd med, tyvärr. Fast så hårt som jag har kämpat i mitt liv, så har jag, om någon, förtjänat att få en sådan som gåva tycker jag nog. Jag tycker om tanken att sitta och spela och få fram schamanaktiga/rymdiga monotona ljud på en Moog. Eller alternativt surrealistiska, drömska men typ naturaktiga/folkmusiks-aktiga effekter på en Mellotron. Mellotron är mera tomteskog, medan en Moog är mera rymd. Egentligen skulle jag vilja köpa båda två. Hmm!

De e lite annat än någon random billig digital Yamaha-keyboard, lol! En Moog eller Mellotron är fina pipor! Alltid sedan 1999 har jag lekt med tanken på att köpa en syna. Well, varför inte göra det nu då man har tid som ogift och inga ongar? Skit i kärringarna för ett tag, och satsa på din egen kreativitet och utveckling vetja! Jag sade detta för mig själv!

Nå en sak till medan jag ännu kommer ihåg den! Jag drömde i höstas att tönten/nörden från min högisklass. Att jag hade lyckats provocera upp honom och han började jaga mig fullt längs vägen. Under tiden jag sprang så ropade jag skämtsamt: Hjälp mig! Hjälp mig! Hjälp mig! på samma sätt som då dom levde om i deathmetal bandet Old Funeral då en av dem ropar så medan dom lever om här i ett clip från 1990. Och så leker dom separe där och håller på, lol. Nåväl här är clippet. Hehe. Det är bra musa å faktiskt! https://www.youtube.com/watch?v=FohQoBNL6yg